Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ÖFVEBSIGTEB OCH GRANSKNINGAR.
meningar, utan ock att han djupt känt det ansvarsfulla i att sitta till
doms öfver hädangångna slägten och deras gerningar; men detta
studium gifver äfven vid handen, att den man, som sålunda gjort till
sin uppgift att söka lemna efterverlden en sann bild af den gustavianska
tiden, jämväl eger förmåga att med skicklighet begagna det rika och
ofta invecklade källmaterial, som härvid står honom till buds, något
som man för öfrigt på grund af professor Odhners föregående
verksamhet hade alt skäl att vänta. Med noggrannheten och
skarpsinnigheten i specialfrågornas utredning förenar förf. vidare en öppen blick
för händelsernas sammanhang, och trots detaljernas rikedom förstår
han att gifva sin framställning nödig öfverskådlighet. Hvad slutligen
stilen angår utmärker den sig för klarhet och enkelhet, hvilket
emellertid ej hindrar, att en väl funnen bild stundom får kasta en rikare
belysning öfver ett visst parti eller att framställningen, då ämnets
beskaffenhet därtill ger anledning, såsom vid den ypperliga
karaktärsteckningen af Gustaf III, höjer sig till en vältalighet, som blir så
mycket mer tilltalande som den alltid bevarar måttfullhet och ej
någonsin offrar innehållet för frasen. Professor Odhners arbete kan
därför anses såsom en produkt ej blott af en grundlig forskning, utan
af den historieskrifning, som höjer sig till konst, och på grund häraf
bor det, ehuru i strängaste mening vetenskapligt, dock äfven blifva
i hög grad njutbart för den stora allmänheten.
Efter dessa allmänna anmärkningar vilja vi söka att lemna
åtminstone en antydan om de många nya resultat, som den historiska
vetenskapen vunnit genom denna första del af »Sveriges politiska
historia under konung Gustaf III:s regering».
Förf. har sjelf i sitt förord angifvit, att hans arbete får’ anses
såsom en omedelbar fortsättning af Malmströms verk öfver
Frihetstiden. Ett parti har emellertid måst blifva gemensamt för de båda
arbetena, nämligen tiden från Gustaf Hirs tronbestigning till och med
1772 års statshvälfning, hvilket skede naturligtvis hvarken kunnat
förbigås i en skildring af Frihetstiden eller vid en teckning af Gustaf
IILs regering. Professor Odhner säger sjelf, att han ej haft
synnerligen mycket nytt att härom tillägga, och med kännedom om
Malmströms arbete kunde man ej häller vänta, att detta skulle blifva fallet.
Emellertid fans det ett källområde, till hvilket Malmström ej haft
tillgång, nämligen de ryska arkiven, hvilka däremot Odhner satts i
tillfälle att begagna, och tack vare denna omständighet har han dock
verkligen kunnat rikta äfven ifrågvarande del af sitt arbete med åtskilliga
nya intressanta och värderika upplysningar. Så är t. ex. fallet med
afseende på den s. k. kompositionen, hvars slutredaktion nu — ur
Östermans depecher — kunnat meddelas, med afseende på riksrådet
Wallwijks förräderi mot Hattarne, som Malmström observerat, men
hvars vidd — han yppade regeringens hemligheter för ryska
sändebudet — och hvars orsak — löftet om en rysk pension — först nu
bragts i dagen. I hufvudsak lemnar emellertid Odhners framställning
af detta skede blott en ytterligare bekräftelse på det resultat, som
framgått redan ur Malmströms undersökningar, nämligen att Frihets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
