Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
III:s redan nu framträdande brister och misstag anar den
uppmärksamme läsaren förklaringen till hans och fäderneslandets blifvande
olyckor, men äfven en annan nyckel därtill lemnar oss förfrs skildring,
nämligen de upplysningar, han har att meddela om det sorgligaste
arfvet från Frihetstiden: den offentliga moralens djupa förfall. Vi
finna däraf, att konungen var omgifven af falska vänner och talrika
fiender, som mot ryskt guld sålde rikets hemligheter eller intet bättre
Önskade än att mot samma lön få i frihetens namn gå Rysslands
ärender.
I den nu utkomna delen har förf. fört sin berättelse fram till
slutet af 1778 års riksdag. Dennas förlopp var, tack vare E. V.
Montaus undersökningar,1) tämligen kändt redan före framträdandet
af prof. Odhners arbete, men detta innehåller dock åtskilligt nytt
äfven härom, framför allt värderika upplysningar angående
oppositionens förbindelser med de främmande ministrarne. Med afseende på
de åtgärder, som vid denna riksdag föranleddes af återupplifvandet af
1626 års riddarhusordning, kan anmälaren i ett par punkter ej
fullständigt dela förf:s uppfattning. I sin proposition till adeln den 3
November uppgaf konungen, att den andra klassen på riddarhuset nu
utgjordes af 16 ätter, men förf. angifver (i likhet med Montan) de
qvarlefvande riddareätternas antal till 15, utan att anföra några skäl för
den senare siffran, som åtminstone kan synas stå i strid med konungens
uppgift. Af riksdagstidningarne kan ses, att härmed förhöll sig så, att af
de ätter, som vid klassindelningens upphäfvande 1719 tillhörde andra
klassen, visserligen blott 15 nu qvarlefde, men att härtill kom ätten
Sjöstjerna, hvilken under Frihetstiden haft att uppvisa ett riksråd och
således enligt riddarhusordningen borde räknas till andra klassen. På
grund häraf synes det anmälaren hafva varit riktigare eller åtminstone
egnadt att undvika missförstånd, om förf. i likhet med konungen
uppgifvit ätternas antal i den andra klassen till 16. Vidare synes förf.
i sin framställning af frågan om ätternas representation blott hafva
hållit sig till förhandlingarna den 3 November, då konungen föreslog
att, om hufvudmannen var förhindrad att deltaga i riksdagen, ätten
egde att välja en annan represensant, samt äfven (liksom riddarhuset)
godkände det af Fersen föreslagna tillägget, att hufvudman, som vore
ensam af sin ätt och egde laga förfall, borde få gifva fullmakt åt
annan adelsman. Det förefaller anmälaren, som om man vid
redogörelsen för det slutliga resultatet af dessa förhandlingar, snarare bort
följa det protokoll, som justerades den 9 Nov., och detta stadgade
enligt riksdagstidningarna, att närmaste närvarande ätteman, när
hufvudmannen var hindrad, skulle ega att utan val intaga hans plats,
och att val endast då skulle förekomma, när ingen af ätten kunde
infinna sig, samt upptager ej det af Fersen föreslagna tillägget. Ar
åter riksdagstidningarnes redogörelse, som onekligen synes innehålla
vissa motsägelser, oriktig, skulle det varit af intresse, om detta
uppvisats.
*) »Bidrag till Gustaf III:s historia särskildt i konstitutionelt hänseende».
I. Akad. afhandl., samt »De äldsta statsutskotten» i denna Tidskr. I, s. 85 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>