Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
Samtidigt med Tungel vistades ehuru på annat håll, en annan
svensk gesant uti Frankrike, legaten C. L. Rasch, stadd på resa till
Schweitz och Venedig, dit han också omsider ankom 1631, efter att
redan ha en gång varit återkallad. Om anledningen till hans andra
definitiva beskickning, som stod i sammanhang med fördraget i
Bärwalde och de upplysningar, som där gåfvos Gustaf Adolf om
Venedigs löfte i fråga om subsidierna, har förf. i de venetianska källorna
funnit riktiga uppgifter (lemnade utaf Rasch sjelf); om
sammanhanget med hans föregående resa behöfver däremot hans framställning
beriktigande eller komplettering. Redan den 15 maj 1630 var
konungens första befallning till Rasch att återvända daterad; den kunde
sålunda ej ha något sammanhang med misslyckandet af Tungels
mission. Rasch var redan på hemvägen, då privata underrättelser af
politisk natur, som han mottog dels från Paris dels från Schweitz
gjorde att han på eget bevåg qvarstannade i Frankrike, där han
slutligen mottog den förnyade befallningen af den 12 jan. 1631 att
resa till Venedig och därifrån till Schweitz. För utgången af hans
beskickning till Venedig har redan Odhner redogjort, och förloppet
framställes ännu utförligare af Bühring1).
Ett par af de sista kapitlen slutligen äro egnade åt den
ryktbare hugenottchefen Henri hertig af Rohan och dennes plan att
öfvertaga ledningen af Graubündens försvar mot alla spanska
invasions- eller genomtågsförsök. Han knöt härunder förbindelser med
Gustaf Adolf af så intim art, att de snart föranledde hans
återkallande. De sammanhängde med den svenske konungens afsigt att
med en del af sina trupper företaga en diversion till Italien för att
där angripa den habsburgska makten i ett af dess fästen. Äfven om
dessa planer har förf. ur sina italienska källor en del nya uppgifter
att meddela. Gustaf Adolf skulle slutligen ha lofvat Rohan att låta
sina trupper vid Bodensjön förena sig med honom och Oxenstierna
rycka med 12,000 man och 4,000 hästar genom Tyrolen. Så
berättar en venetiansk gesant i Wien, som sett ett uppsnappadt bref
från konungen till hertigen. Om verkligheten af dessa planer i sin
helhet kan ej tvifvel råda; tyvärr saknas hos oss närmare
upplysningar om desamma. På de farhågor som väcktes i Italien för ett
nytt infall af goter och vandaler och på den oro som härigenom
framkallades hos Richelieu anför förf. flera exempel ur de venetianska
sändebudens depecher, på samma gång han påminner om hur i sjelfva
Bärwaldefördraget äfven Graubündens befrielse fanns omnämnd och
således en dylik rörelse åt södern antydd.
Af de 36 bilagorna, de flesta på italienska, - är det flere som
angå Sverige: så t. ex. utdrag ur venetianska depecher 1629—1630,
depecher från Contarini och andra gesanter 1631, bref af
venetianska utskickade från lägret vid Nürnberg 1632 o. s. v.
*) Vid sin afresa lemnade Rasch vissa politiska uppdrag åt en i Venedig
bosatt person, hvars namn förf. beriktigar (från Hicks till Nvs).
Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
