Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDER, SVENSKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS HISTORIA.
59
med dylika forskningar. Utrymmet tillåter ej att här närmare
redogöra för de detaljer förf. framlägger. Yi vilja enda’st nämna de
siffror, hvilka röra Stures och Brahes grefskap, och hvilka, om de
jämföras med de motsvarande uppgifterna från Eriks tid, bäst af allt
visar hvad dessa länsinnehafvare vunno genom Johan. Förf.
uppskattar grefskapet Stegeholm och Vestervik i slutet af Johans
regering till 499 3/4 hemman samt en stad och ett slott. Visingsborg
omfattade vid samma tid Gamla Lödöse stad, Alfhems kungsgård med
utmärker och 468 hemman. De inkomster dessa båda grefvar jämte
Lejonhufvud hade af sina grefskap beräknar han till 40,000 mark
penningar eller 10,000 tnr spanmåls värde, och in alles voro omkr.
14,000 tnr spanmåls värde anslagna åt grefvar och friherrar.
En hvar som granskar denna afhandling, hvars vigtigaste
punkter vi här vidrört, torde instämma i det omdömet att förf. lyckats i
detta sitt förstlingsarbete åstadkomma ett verk af bestående värde.
Vi hoppas att fortsättningen ej §kall låta länge vänta på sig, helst
som förf. redan lär hafva de flesta förarbetena färdiga.
J. Fr. N.
Svenska undervisningsväsendets historia i sitt sammanhang
med odlingens allmänna utveckling af A. G. Hollander. I.
Tiden före 1724. 27 + 572 sidor. Stockholm, Samson & Wallin,
1884.
Hr Hollanders föreliggande arbete är, såsom redan en flyktig
granskning gifver vid handen, i hög grad innehållsrikt. Läser man
det förord, hvari hr H. redogjort för de synpunkter, ur hvilka han
ansett sig böra skärskåda sitt ämne, finner man, att han företrädesvis
afsett en historisk framställning af det »förberedande vetenskapliga
undervisningsväsendet», hvarvid han likväl tagit »behörig hänsyn äfven
till andra kulturhistoriska moment än de allmänna stadgarne, till
hvarje tidskiftes vetenskapliga och literära odling, de i dess tjenst
verkande personer, anstalter, bildningsmedel och skrifter af
pedagogisk betydelse, de akademiska studiernas tillstånd med dithörande
lärdomsprof, de särskilda läroanstalternas inre anordning och historiska
utveckling m. m.» Då förfrs plan sålunda varit synnerligen
omfattande, inses lätt, att dess utförande varit förenadt med mycket stora
svårigheter, helst det material, hvilket behöfves för hufvudfrågans
lösning, ännu är långt ifrån samladt och för vigtiga tidskiften nära nog
obearbetadt. Dock tro vi, att förf. väl omildt bedömt de förarbeten
i vårt undervisningsväsendes historia, hvilka stått honom till buds,
då han karakteriserar dem såsom »få och dessa till omfattning
obetydliga, till innehåll och kritik ofullständiga, hvarandras misstag
eftersägande». Bland dessa förarbeten träffar man dock sådana författare-
Bist. Tidskrift 1885. Granshn. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
