Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDER, SVENSKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS HISTORIA.
63
tid, borde det emellertid hafva varit lätt att konstatera orimligheten
i Hallenbergs och Geijers uppgift, äfven om icke det oriktiga årtalet,
såsom ofvan nämnts, af flere senare författare förut blifvit rättadt.1)
Öfvergå vi till det tredje af de utaf hr H. särskildt anförda
misstagen, nämligen att »den offentliga undervisningen under
Sveriges medeltid i allmänhet meddelades i klostren och att munkar
voro de vanliga lärarne i den tidens skolor», så medgifva vi gerna,
att här verkligen ett misstag — om än icke ett »ännu vanligt» —
föreligger. Dock tro vi, att hr H., på samma gång han med fog
anmärkt detta, sjelf gått till en motsatt öfverdrift, då han påstår, att
domskolorna och stadsskolorna varit medeltidens »enda allmänna och
offentliga» skolor gentemot »munkordnarnes enskilda klosterskolor».
I motsats härtill yttrar nämligen Eeuterdaïil, Svenska kyrkans
historia, band II, häft. 2, s. 571: »I klosterskolorna gjordes
sannolikt, liksom i domskolorna, skilnad mellan de ynglingar, som skulle
blifva klerker, och dem, som ville förblifva lekmän. I
systerskolorna mottogos flickor af de högre stånden för emottagande af den
tidens bättre fruntimmersodling.» En likartad, om än något
modifierad, uppfattning af klosterskolornas uppgift möter oss hos den
framstående norske författaren, Christian Lange, De norske klostres
historie i middelalderen, hvilken, s. 144, yttrar om klosterskolorna
vid dominikanerklostren i Nidaros, Bergen och Oslo äfvensom
mino-riterklostret i Bergen: »Oprindelig vare de nemlig kun bestemte for
novisens underwisning, da domkapitlerne havde deres egne skoler
for geistligheden. Men naar et kloster var saa heldig at have en
dygtig og nidkjær lærer, udvidedes naturligviis underviisningen,
ligesom den vei og stundom aabnedes for andre end noviserne». Äfven
den finske skolhistorikern Alcenius kan sägas luta åt samma håll, då
han i sin 1848 utgifna afhandling, »De scholis Eenniæ post
reforma-tam ecclesiam usque ad motus liturgicos», omfattat den åsigten, att
jämväl i norden funnits två slag af klosterskolor under medeltiden,
nämligen scholæ claustri, afsedda för dem, som skulle egna sig åt
klosterlifvet, samt scholæ canonicæ, med syfte att undervisa andliga
och lekmän. Men dessa auktoriteter hafva kanske icke någon
betydelse för vår författare. I sådant fall vilja vi ytterligare stödja
vår mening genom att erinra hr H. om åtminstone tvänne exempel
på att lekmän bevisligen uppfostrats i svenska klosterskolor. Det
ena af dessa lemnar den i Historiskt Bibliotek, 1878, h. II. sid.
xxxvin intagna berättelsen om Nanno Kärlings förhållande till
Varnhems kloster. Ett annat exempel lemnar ett i Svenskt
diplomatarium från och med år 1401, utg. af C. Silfverstolpe, del I.
(1401—1407) under n:r 825 upptaget gåfvobref, hvari Olof Lang
och Gyrid Gjurdsdotter till Nydala kloster skänka »Kara» qvarn i
l) Odhners uppgift, anf. stället sid. 333, att Gustaf Adolf redan 1618
beslutat det år 1641 inrättade gymnasiet, i Viborg, torde få betraktas såsom ett
försök att förlika de stridiga årtalen med hvarandra. Någon grund för nämnda
uppgift ha vi icke kunnat upptäcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
