Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
Hjelmsryds socken, »meth swa forskel, thet herra abote skal taka
i sina wærio Haquon, värn son, ok læta kenna hanom book ok
hielpa hanom til skola, alt til thes han vardhir moghande man, for
thy wi kunnom hanom ekke bætre boosloth giwa».
»Och huru förbisedda», fortsätter hr H;, »äro icke vidare
Bir-gittinismen såsom antiskolastisk och reformatorisk riktning, den
vigtiga öfvergången från skolasticismen till humanismen och de därvid
verksamma personerna, den kulturhistoriska betydelse, som bör
tillerkännas Gustaf II Adolf såsom målsman för en inhemsk
vetenskaplig literatur och främste förkämpen inom europeiska
odlingshistorien för den pedagogiska realismen gent emot den teologiska
och klassiska verbalism, som under Sveriges företrädesvis ’lärda tid’
uppspirade på grundvalen af den likaledes förbisedda skolordningen
af 1611.»
Äfven vid det senast anförda känna vi oss uppfordrade att göra
en och annan erinran. Så till exempel kunna vi ej finna, att
författaren i bedömandet af Birgittinismen framhållit några synpunkter,
som kunna sägas vara förbisedda af särskildt Fr. Hammerich i
dennes arbeten öfver den heliga Birgitta. En småsak är naturligtvis
frågan om hennes födelseår: emellertid uppgifver författaren, i likhet
med åtskilliga äldre arbeten, att Birgitta var född år 1304, under
det att Hammerich och Plans Hildebrand sätta tiden härför till
»omkring 1303» och Carl Silfverstolpe (i Nordisk familjebok) till »1302
eller 1303». — Hvad vidare beträffar Gustaf Adolfs verksamhet för
åvägabringandet af en vetenskaplig literatur på modersmålet, anse
vi denna redan förut af Wieselgren och andra behörigen uppvisad.
Mest anmärkningsvärdt synes oss dock författarens omdöme om
Gustaf II Adolfs pedagogiska betydelse. Icke nöjd med att, såsom
ofvan är nämndt, framhålla honom såsom »den främste förkämpen
inom clen europeiska odlingshistorien för den pedagogiska realismen»,
tillägger författaren sid. 316, att Gustaf Adolfs »realism i fråga om
undervisningen — — — på hans tid (1620-talet) var öfverhufvud
ensam stående och omkring ett århundrade före sin tid». »Den
upptog», fortsätter författaren, »inom elementarundervisningen såsom
fullständig icke blott de matematiska och fysiska vetenskaperna,
däribland astronomi, geografi, botanik och medicin, utan äfven de
moralisk-politiska med historia och lagkunskap». Men ej nog
härmed: till yttermera visso säger författaren i en not till det förut
anförda: »Likasom den svenske konungen i fråga om ’real realism’
icke behöfver afstå prioriteten åt någon annan inom pedagogikens
historia, träffas icke häller inom Sverige någon med honom häri
jämförlig inom hans århundrade». Huru förhåller det sig nu med
allt detta?
Yi tro oss på samma gång kort och tydligt kunna angifva
detta genom att erinra om hvad författaren sjelf sid. 278 yttrar om
Johannes Rudbeckius och det af honom i Upsala år 1610
inrättade privata kollegiet: »Om ock akademien denna tid endast var ett
medelting mellan skola och universitet, förblifver det dock en märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
