Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
skulle »för dem, som voro behäftade med — — — ingenii tarditas,
finnas en skrif- och räkneklass». »Denna föl* svenska
undervisningsväsendet nya classis scribarum» — fortsätter hr H. — »som
förestods af arithmeticus 1. apologista och äfven lemnade undervisning i
katekesen på svenska samt svenska lagen m. m., fanns således här
redan fore 1649, en frukt af Gustaf Adolfs pedagogiska åsigter».
Konklusionen är sann, ty en classis s. schola scribarum, under
ledning af arithmeticus eller skrifmästaren, omtalas uttryckligen i biskop
Johannes Bothvidi skolordning för Linköpings gymnasium af den
17 November 1633 och lärjungeantalet i den samma uppgick
1639—40 till icke mindre än 120; men premissen är icke blott ett
tvifvelaktigt stöd för slutsatsen i fråga, utan ännu mer för uppgiften
om tiden för apologistklassernas tillkomst. Dessa torde väl därför
tills vidare få nöja sig med att leda sina anor tillbaka till drottning
Kristinas förmyndares regering och mera allmänt till 1649 års
skolordning och ståt för skolorna.
I slutet af det förut lemnade citatet ur författarens förord talar
denne äfven om »den förbisedda skolordningen af 1611». Aftryckt
af Thyselius i dennes »Handlingar», har denna skolordning
emellertid varit föremål för särskild uppmärksamhet af flere af vår
skolhistorias bearbetare, såsom af Anjou i dennes kyrkohistoria för I7:e
århundradet, Karlson i Örebro skolas historia m. fl. Ja, den har
till och med för ej så många år sedan — 1878 — behandlats i en
särskild uppsats i »Pedagogisk tidskrift». Svårligen kan den således
sägas hafva blifvit förbisedd. Däremot har visserligen icke någon
föregående forskare tillerkänt denna skolordning en så stor betydelse,
som hr H. sid. 284, då han säger, att »dess bestämmelser såsom
’publice sancitæ’ efter utfärdandet noggrant följdes vid
trivialskolorna». De exempel, som författaren åberopar till stöd härför,
nämligen skolorna i Örebro och Nyköping, ådagalägga väl, att
denna skolordning på ett eller annat ställe blifvit tillämpad, men
ingalunda allmänt. Då dess författare, enligt hvad mera allmänt
antages, var biskopen i Strengnäs, Laur. Paulinus, låter det lätt
förklara sig, att den just inom detta stifts skolor tillämpats. Hvad
den »publika sanktion» beträffar, hvilken hr H. uppgifver, att denna
skolordning erhållit, torde den bero på ett misstag af vederbörande,
enär regeringen aldrig stadfäst den samma, sannolikt af det skäl,
att statens finanser under de pågående vidtutseende krigen vid denna
tid icke kunde tåla den högst betydliga tillökning å läroverkens
ståt, hvilken skulle varit en oundviklig följd af dess fastställande.
Yi hafva i det föregående särskildt fäst oss vid sådana frågor,
som författaren i förordet framhållit såsom antingen missuppfattade
eller förbisedda. Vi ha ansett oss företrädesvis böra stanna vid
dessa, emedan författaren sjelf synes hafva tillagt dem en större
betydelse. Ännu några flere af dessa frågor kunde väl förtjena att
upptagas till granskning, men då vi redan icke så litet öfverskridit
det vanliga utrymmet för en recension, torde vi få afstå därifrån.
Vi vilja i stället dröja något vid författarens jämväl i förtalet på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
