Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
GENMÄLE.
dess påvisande icke stor; men, i stället för att nämna ett så färskt
datum, som 1876, hade rec. med mera skäl kunnat hänvisa på Riez’
arbete af år 1848, som åter åberopar Nyerup s afhandling 1784 om
medeltidens läroböcker. — Förvexlingen af åren 1618 och 1641 ifråga
om upprättandet af gymnasium i finska Wiborg anföres af förf. såsom
bevis på fortfarande ouppmärksamhet, icke såsom nyhet; men nyheten
af misstagets upprepande och befogenheten af dess påvisande styrkes
af rec. sjelf med det färska exemplet af M. Weibull 1881, och kan
ytterligare styrkas med ex. af J. O. Hallgren, som 1877 utgifvit den
senaste till våra dagar fortgående specialafhandling i svenska
elem.-undervisningens historia. Reers antagande, att anledningen till
misstaget vore att söka i en obestyrkt och oriktig uppgift af Rhyzelius
må gerna ega företräde framför förfis förmodan, att den låge i den
bestyrkta uppgiften om det 1618 fattade beslutet, att i danska Wiborg
och öfriga stiftsstäder upprätta gymnasier; men upplysningen, att saken
i fråga om Wiborg icke kom till stånd, upphäfver icke det faktiska
och vilseledande i sjelfva beslutet.
Att äfven det 3:dje af förf. påvisade misstaget, om
klosterskolornas förhållande till den allmänna och offentliga undervisningen, ännu
emot rec:s förmodan är vanligt, derom vittnar Hallgrens nyssnämnda
skrift, som, utgifven för 8 år sedan, i enlighet med den sannolikt
ännu mera allmänt rådande meningen på första sidan innehåller
följande samling af missförstånd : »att den offentliga undervisning, som
under medeltiden i Sverige stod till buds, var förbunden med
klosterväsendet» (som dock icke före 1220 fanns i svenska städer), att såsom
äldsta skolinrättning i Skandinavien anses S. Laurentii kloster i Lund
af 1048, (som dock var yngre, än skolorna i både Husaby, Nidaros
och Dalby), att klostren voro skolor och betecknades ined samma
namn, monasterium, (som dock var en oegentlig folkbenämning på
kapitelhuset, domen), att undervisnings meddelande i klostren var
ålagdt genom flera åberopade påfvebref, (som dock alla afse
domkapitel och domskolor, icke munkordnar och kloster, hvilka stodo
under egen öfverstyrelse), att först från Skeninge möte 1248 förskrifva
sig både domkapitel, kaniker meel scholasticus och ett slags högre
undervisningsanstalter, (hvilket allt dock då funnits i öfver 200 år,
såsom nödvändiga tillbehör till ett biskopssäte), att undervisningen då
till en del togs från munkarne, (hvarmed förmodligen menas de förra
kanikerna), men att domikaner och franciskaner ändock ända till re-’
formationen voro de vanliga lärarne i skolorna, (hvari munkar dock
på grund af sed, stadgar och alltjemt rådande rivalitet mellan
klosterandlige och verldsandlige lika litet fingo anställning, som prester i
klosterskolor).
Då rec. vill delvis försvara den vanliga uppfattningen genom
anförde exempel från Warnhem och Nydala, råka dessa synnerligen väl
öfverensstämma med förf.-s åsigt, att undervisning kunde erhållas och
ofta erhölls i klostren äfven af lekmän, dock tillfälligt och efter aftal
och ersättning (såsom, i ex. från Nydala, gåfvobref); men motsvarar
väl detta begreppet om allmänt och offentligt läroverk, der inträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
