Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
GENMÄLE.
ämnen först upptogos. Och då re c. framkastar den insinuationen, att
denne sjelfständiga konung »kanske mot sin vilja» varit ledd af sina
undersåtar, förtjenar det att skärskådas, huru det verkligen stod till
med den biskopliga realismen, och hvem som gaf ledningen i denna
riktning. Det var nämligen samma biskopar, Kenicius, Paulinus och
Rudbeckius, som uppgjort den antirealistiska skolordningen af 1611,
mot hvilken konungen 1620 polemiserar, samma biskopar, som äfven
1620 voro ledarne i presteståndet, i hvars förslag till ny läroplan
uteslötos realämnena medelst nedsättandet af lärareantalet i
katedralskolorna till 5, hvilket föranledde konungen att i sin slutliga
resolution bestämma det till 6 och föreskrifva undervisning i matematik
redan i 3:dje klassen samt i naturvetenskaperna i rektorsklassen. Det
var slutligen biskoparne och den genom sin Aristotelisk-formalistiska
och teologiska studieriktning med dem befryndade Axel Oxenstjerna,
som efter konungens död ville inskränka dennes i Ramisk-praktisk
och realistisk anda uppgjorda undervisningsplan, ett nytt bevis för
verkligheten af dennes realism. Om flera bevis behöfdes för att
afgöra, hvilken som stod främst och tog initiativet i nämda riktning,
träffas tydliga sådana i instruktionen för biskopen i Linköping 1631,
i uttalandet 1626 mot ensidigt språkstudium till förfång för
vetenskaperna samt i tillvägabringandet af de första apologistskolorna, ty
att denna art af skolor leda sitt första upphof från Gustaf Adolfs tid,
(om deras utbredning derefter är här icke fråga), detta bevisas
oveder-sägligen, mot rec:s bestridande, deraf att dylika skolor, förutom
räkneskolor i vissa städer, på konungens befallning upprättades i Kalmar
före Rothovii död 1625 och i Linköping 1627.
Om det är af ömhet för Gustaf Adolfs ära såsom humanist, som
man mot hans tydliga ord och gerningar söker förneka hans
pedagogiska realism, är sådant desto öfverflödigare, som denna icke kan
förvexlas med en senare tids radikalism, och hans läroplan obetingadt
gaf första rummet åt de humanistiska ämnena hela läroverket igenom.
För öfrigt förblifver äran på dens sida, som förmådde inse
realstu-diernas stora vigt och framtida betydelse 187 år förrän svenska
natio-nalmedvetandet kommit till denna insigt, ty först 1807 förverkligades
konungens läroplan i hufvudsaken genom att delvis redan i
läroverkets nedre afdelning upptogos de matematiska och n at, u r ve te n s k a p 1 iga
ämnena till förtjent afseende.
I fråga om skolordningen af 1611 anser rec. att densamma,
såsom aftryckt af Thyselius, nämd af Anjou m. fl., svårligen kan sägas
vara förbisedd. Härvid får förf. erinra, att äfven det mest bekanta
kan till sin betydelse förbises, och att detta i förevarande fall
verkligen skett af, bland andra, Geijer, Rietz, Hallgren, och hvilkas antal
rec. nu finner sig af sin historiska kunskap oförhindrad att föröka.
Skolordningen af 1611 utgör dock en naturlig och nödvändig
länk i svenska undervisningens och bildningens kedja, mellan den
elementära skolordningen af 1571 och den till systematisk
fullständighet utbildade af 1649. Genom sin öfvervägande högklassiska
riktning igenkännes den lätt såsom läToplanen för denna bildningsforms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
