Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
GENMÄLE.
nylatinarne. Sannolikt synes att bisk. Paulinus jemte erkebiskop
Keni-cius och dåv. professor Rudbeckius varit cle 3:lie af presterskapet till
uppgörande af ny skolordning utsedde, samt att den unge
Upsala-professorn fått sig på lagdt att på latin uppsätta och utskrifva
densamma, men tydligen utan något afgörande inflytande på innehåll och
anda uti en läroplan, som hyllar Ramismen, hvars förklarade
motståndare han var, och i hvilken ingen plats förunnades åt hans
älsklingsvetenskaper, Aristotelisk logik och matematik. Tämligen synbart är,
att den tredje mäktigare viljan och myndigheten, som fanns på
erkebiskopens sida, afgjort plan och innehåll, stödd på presterskapets
pluralitet, helst denna läroplan fullkomligt öfverensstämmer med de
kända åsigterna hos dess officiele utfärdare, bekant för sitt stora
inflytande på sin tids undervisningsväsen, och som förut varit professor
i Rarnisk logik, »artes dicendi» och teologi, de ämnen, som i denna
skolordning voro afgjordt herskande. Densamma må derföre med alt
skäl nämnas erkebiskop Kenicii skolordning.
Ree. klandrar att förf. haft så litet att säga om förberedelserna
till 1693 års skolordning, i jemförelse med förhållandet vid 1649 års,
hvilket ju kan bero på att dessa förberedelser varit både få och af
ringa betydelse. Förf. har dock (sid. 403) anfört den stora
förändringen i kulturriktning, som inverkade på skolordningen, Dela Gardies
inflytande på samma riktning in. in., äfvensom de i detta afseende
upplysande läroplanerna för adelig ungdom. Af de äfven omnämda
reformförslagen inom ley rkolagskomitéii, Laurelii, Emporagrii och
Gezelii, synes endast den sistnämdes vara förtjent att refereras. Att
för öfrigt på skollagstiftningens och administrationens fält, der
pedagogiska idéer just icke pläga blomstra, föga varit att för denna tid
upphemta, visar den magra skörd, som en bekant forskare*) på samma
område funnit, nämligen några föga betydande utlåtanden af
consisto-rium acad. i Upsala 1664 om lärares befordran, lärjungars flyttning
m. m., saint för den följande skolordningen likaledes resultatlösa
utskottsbetänkanden i presteståndet 1668, 72, 86 och 1689. Att Carl XI
sistnämde år, såsom äfven förf. i kap. om skollagstiftningen anfört,
fann för godt att till presteståndets utlåtande frivilligt hänskjuta
förslag till ny skolordning, förmår ingalunda bevisa hvad rec. vill; ty
både juridiskt och faktiskt var skollagstiftningen 1693 endast beroende
af den suveräne konungen, helst denne redan 1686 förklarat ståndet
oberättigadt »att öfverlägga om annat, än hvad som förelades, eller
öfva någon jurisdiktion».
Hvad i öfrigt angår karakteristiken af 1693 års skolordning,
befriar denna sjelf från missuppfattning och tvist derom, då hon såsom
undervisningens mål angifver »förnämligast de stycken, som i gemena
lefvernet och ... i cle lärjungarne meel tiden tillfallande tjenster
kunna vara gagnelige och anständige». Till sådane stycken räknar
densamma icke blott latin och grekiska, utan ock »loflige vetenskaper»,
och på det »ju förr, ju hellre en god grund deri må med ali facili-
1) Bidrag till svenska skollagstiftningens historia 1718—1809 af II.
Memund, 1882, af hvilket arbete är att hoppas en i företalet antydd fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
