- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
45

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45 JOHAN III OCH FILIP II.



jestäts tjenst, om det skall ske till er heliga Katolska religions
upphöjelse. Stocholin(!) den 28 Juni 1579.

# *

Ehuru Hans Majestät konungen hade svarat mig att han skulle
gifva inig företräde, så snart den polske ambassadören hade rest,
förgät han det, ända till den 2:dra i denna månad, då han lät hälsa
mig genom sin sekreterare Tipocius, att jag den dagen kunde komma
för att underhandla med honom; jämväl skickade han för att
ledsaga mig en skotsk riddare i hans tjenst och nämde sekreterare.

Man plägade alltid ha med åt mig hästar från konungens stall ;
men nu gjorde man det ej under förevändning att han (konungen)
denna eftermiddag önskade fara ut och spatsera. Med förutnämde
personer begaf jag mig åstad till fots, ledande min häst bakom mig
ända till slottet; jag steg upp dit där konungen var, hvilken icke
mottog mig såsom förr och som han plägar, utan under hela
samtalet betedde han sig mera med vrede och fiendtlighet än såsom en
vän och bror till Ers Majestät. Bland annat sade han, att han ej
lydde hvarken under någon konung eller kejsare, och att mot sin
mäktigaste fiende, moskoviten, behöfde han ej hjelp af någon furste
i verlden, men däremot [kunde] många [behöfva] hans [hjelp]. Jag
sökte ställa honom till freds i allt, så väl med goda ord som genom
att låta honom förstå huru litet Ers Majestät behöfde hans hjelp,
om han ämnade taga saken på sådant vis. Han blef ej mycket
belåten, ty det var nödvändigt för mig att svara honom i alla
punkter, som han sade mig, emedan de angingo Ers Majestäts tjenst.
Konungen svarade igen och under hela besöket var han så vred och
behandlade mig på sådant sätt, att jag, då jag kom hem, skickade
bud till vicekanslern att jag ville göra honom ett besök; hvarpå han,
som varit närvarande vid allt det som passerat, straxt kom till mig.
Jag sade honom då, att, eftersom jag var militär, och ej hade så
stor erfarenhet i underhandlingar, som jag behöfde för att kunna
tjena Ers Majestät, och, emedan jag därför ej varit hans konung så
till lags däruti, som jag önskat, ville jag resa och inför Ers
Majestät aflägga redogörelse om hvad som här tilldroge sig, och då skulle
Ers Majestät kanske skicka någon som bättre än jag forstode sig på
sakerna och som kunde vara bättre till lags åt hans konung;
hvarföre jag bad om benäget tillstånd att afresa. Yicekanslern gick sin
väg och gjorde hvad jag bad honom om. Eöljande dagen kom lian
tillbaka med underrättelse att konungen svarat, att jag kunde göra,
som jag gitte. Då jag såg, att svaret var så knapphändigt, anhöll
jag om den eskort, som brukar lemnas i Tyskland, och hvilken är
säkerhets-lejd med afseende på danske konungens fiendtlighet. Med
svar på denna anhållan dröjde det något längre, ända till den 6
dennes, då till min bostad kommo tre af konungens adelsmän och
borgmästaren härstädes och sade mig på uppdrag af sin konung, att
(enär) han förnummit af bref från Tyskland, Italien och andra håll,
hurusom jag vidlyftigt skrifvit mot åtskilliga saker i detta rike och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free