Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 UNDERRÄTTELSER.
Tottie. Numera biskopen Cornelius har dessutom utgifvit första
häftet af en handbok i Sveriges kyrkohistoria under nyare tidén. Vi
skola senare återkomma till dessa, intressanta publikationer.
— I en liten broschyr La leggenda sulla dimora del re svedese
Gust av o Adolfo II in Padova (9 s. Padua 1886) har hr G. Eneström
egnat % en undersökning åt den bekanta sägnen att Gustaf II Adolf
skulle i ungdomen varit i Padua och under den berömde Galileis
ledning studerat bland annat matematik och befästningskonst. Nämde
uppgift anträffas första gången i en biografi öfver Galilei af Vincenzio
Viviani skrifven kort efter den förres död, men tryckt först 1717.
Den fick en ytterligare spridning genom Papadopulis 1726 tryckta
historia öfver Paduas högskola och var där försedd med en mängd
pikanta detaljer1). Sedermera trycktes på 1770-talet ett bref af
Galilei, enligt föregifvande skrifvet 1633, hvari han talar om att prins
Gustaf af Sverige i Padua studerat matematik och italienska under
hans ledning. Slutligen uppgafs af ännu en författare (1778) att i
Milano bevarades de föreläsningar Gustaf Adolf skulle ha åhört uti
Padua i befästningskonst. När ett årtionde senare fråga blef om att
i Padua uppresa statyer öfver berömda män, som antingen varit födda
eller vistats någon tid i staden, gaf Adlerbeths påstående — han
vistades då i Italien — att Gustaf Adolf aldrig varit i detta land,
anledning till närmare undersökningar ocli det befanns då att de nyss
nämnda föreläsningarna hållits redan 1593 samt att Papadopolis verk
icke förtjenade något afseende. Adlerbeth egnade sedermera saken en
särskild utredning och uppstälde den förmodan att det varit Erik XIV:s
son Gustaf, som under sina irrfärder äfven någon gång kunde ha
vistats i Padua; han fäste likväl uppmärksamheten på en annan
möjlighet, eller att det kunde vara fråga om Gustaf I:s dotterson Gustaf
Magnusson af Lauenburg hvilken 1594 återvände till Sverige från en
resa i Italien. Herr Eneström meddelar nu efter att ha lämnat en
historik öfver frågan, att det Galileiska brefvet af 1633 är
under-stucket och att uppgiften om den svenska prinsens studier i Padua
sålunda numer endast beror på Vivianis anförda berättelse. Som de
italienska lärde ännu då och då återkomma till frågan, har han för
den skull i svenska riksarkivet anställt forskningar, af hvilka
emellertid endast framgår att prins Gustaf Magnusson var i Venedig 1592 i
november och i Tiorens i december samma år, samt att enligt ett
rykte prins Gustaf Eriksson år 1586 skulle varit i Rom. Närmare
till frågans lösning har han icke kommit.
— Af W. Herbst Encyklopädie der Neueren Geschichte ha
häftena 23—27 utkommit. De innehålla följande artiklar ang. Sverige:
Landskrona, slag vid; Lewenhaupt, Adam Ludvig; Magdeburg; Malmö,
»fred» 1524, stillestånd 1848; Margareta, drottning; Louise Ulrika,
drottning; Lund, slag och fred; Lützen; Maria Eleonora, drottning.
- Af den förra året annonserade nja engelska historiska
tidskriften har första häftet vid detta års början utkommit. Den liknar
till sin uppställning och plan den franska Revue Historique.
Jfr Hist. Tidskr. I. s. cx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
