Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
S. J. BOËTHIUS.
sin fullmakt, då denna ej blifvit meddelad regeringen, som ej
häller fått någon underrättelse om honom vare sig genom
konungens bref eller sändebuden, och under tiden ansågo de
lämpligast, att Småland fortfarande förblef under de gamla
befallningsmännen. Jämväl bådo de hertigen utesluta ur sitt svar
på de svenska sändebudens beskickning alt, som kunde
föranleda »vedervilja, misshag och olämpa», och till sist bådo de
att hertigen ville förskona dem från ytterligare spörsmål,
»särdeles hvad de tre första punkter belangar», emedan de hvarken
kunde eller hade rätt att på annat sätt yttra sig därom, utan
nu hänsköto dem till samtliga ständerna i enlighet med den
bokstafliga lydelsen af Söderköpings beslut. Härmed betygade
de sig hafva gjort hvad som var möjligt för »ärlige och
rättrådige rådspersoner», men om deras råd icke upptoges, som det
var menadt och »rum finner», nödgades de alldeles afsäga sig
»dessa besvärliga handlingar» till hvilka de finna sig »fast
svage och uttröttade»1).
Samma dag denna skrifvelse uppsattes (d. 19 okt.) meddelade
Karl herredagen det öppna mandat, med hvars utsändande öfver
hela riket han förut hotat rådet2). Efter att däri hafva
uppräknat de punkter i Söderköpings beslut, hvilka han ansåg ej
hafva blifvit iakttagna — Flemmings och Gustafssönernas
förhållande, förtrycket i Finland, »där det är värre än det i några
hundrade år varit», ämbetens tillsättande i Polen med
förbigående af hertigen och rådet samt utan iakttagande af
undersåtarnes valrätt, vad till Polen, konungens försvarsbref till dem,
som bröto mot Söderköpings beslut m. m. — förklarar han sig
hafva velat låta ständerna få kännedom om rikets fara, på det
han ej skulle beskyllas hafva »tegat därtill»3). Den 21
Oktober fingo därpå riksråden mottaga hertigens svar. Denne
gillade däruti förslagen att man borde skrifva till konungen och
låta två adelsmän återlemna Kexholm4), ehuru han trodde
’) Hist. Bibi. II, sid. 298.
2) Se ofvan s. 75.
3) »Kopia af F. N:s inlagda skrift till riksens ständer den 19 Oktober».
Riksdagsacta. Följande anteckning finnes därpå: »Vid denna mening är F. N.
hertig Karl till sinnes låta ett öppet mandat af hela riket att göra.»
4) Den 1 och 2 November finner man också att hertigen befallt
ståthållaren i Viborg Mats Larsson att jämte Klas Flemming till Lechtis och Olof
Sverkersson återlemna Kexholm till Ryssarne, men den 9 November
öfverlemnade han åt den sistnämnde att själf bestämma om han ville resa eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
