- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
113

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94–1 5 9 6. 117

båda åtgärderna skulle blifva fruktlösa. Att Erik Gustafsson
skulle vara ense med rådet, förklarade han sig emellertid ej
kunna tro för många omständigheters skull, hvilka det nu vore
onödigt att upprepa, och ej häller att Karl Gustafsson skulle
hörsamma kallelsen. Därefter gaf han luft åt sin förbittring
genom följande delvis i hög grad orättvisa utfall: »Efter af
förbemälte svar H. F. N. nogsamt förstår, hvartut riksens råd det
skjuta, nämligen att de icke vilja afskaffa herr Klas Flemmings
regemente i Finland, herr Erik Gustafssons i Vestergötland och
utan tvifvel att [de vilja] öfver] åta herr Arvid regementet i
Östergötland, af hvilket ock icke blindt är till att taga uppå,
att hvad herr Klas Flemming sig företagit hafver är dem icke
o vetterligt skedt, utan är häden efter därtill styrkte vordne (!) ;
därföre vill H. F. N. sig ytterligare med regeringen intet
befatta, utan riksens ständer låta vetterligt vara, hvarför H. F. N.
hafver måst den vedersaka, hvilka H. F. N. om 14 dagar efter
tjugonde dagen uti Arboga aktar tillsammankalla låta och
emellertid sig med regeringen intet befatta, utan, så snart väderleken
sig något förändrar, härifrån begifva, men hvar riket därigenom
någon skada tager antingen i en måtto eller annan, då vill
H. F. N. hafva protesterat sig icke hafva gifvit någon orsak
därtill.»

Innan hertigen kunde afresa, måste han emellertid gifva
samtliga sändebuden svar på deras beskickningar, och att döma
af svarens datering skedde detta också den 22 och 23 Oktober,
alldenstund svaret till Lindorm Nilsson är dateradt den förra
dagen, och svaren så väl till Polackarne som Brahe och
Stenbock den senarex). Dessa båda herrar synas dock redan förut
hafva fått del af den skrifvelse hertigen låtit uppsätta med
anledning af deras beskickning, ty i ett betänkande, som de
den 23 Oktober afgåfvo till hertigen, säga de att de för några
dagar sedan bekommit den ifrågavarande skriften. Liksom
rådet, gjorde äfven de härvid föreställningar mot dess skärpa,
samt rådde hertigen att för undvikande af »vidlyftighet» gifva
den en fogligare form. Att detta råd föranledt till någon
förändring är emellertid knappast troligt. Visserligen frågade
hertigen samma dag sändebuden, hvilka punkter de funno för

*) Se ofvan ss. 102—6 samt "Mandata" etc. Enligt en anteckning i Karls
Kalendarium fingo dock de polska sändebuden först den 24 sitt afsked.

Hist. Tidskrift 1886. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free