- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
133

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.

133

tiden, har han 1882 åter tagit sitt tema upp igen i en populär
öfversigt, benämd Historisk Indledning til Grundloven, där han
säger sig ådagalägga, att »hvad der skete i 1814 var ligesaavel

som hvad der skete i 1536, et Udslag–af en og samme,

aldrig afbrudte, stadigt fortsatte Udviklingsprocess hos Folket.»

Att döma af hvad författaren publicerat vill det nästan
synas, som han helgat sitt lif åt denna teori. Och innebär den
en sanning, så är uppgiften stor nog, ty att bevisa densamma
är ju då att skrifva Norges historia. Men dessvärre har
författaren ännu icke presterat stort annat än öfversigter, i hvilka
han väl varierar sitt tema med mycken talang, men ingalunda
lyckas bevisa detsamma. Tvärtom torde just dessa arbeten i
sin mån bidraga att gifva läsaren intrycket af, att hvarken 1536
eller 1814 års händelser hafva sin närmaste och egentliga
förklaring i en norsk utvecklingsprocess, utan i ett främmande
starkare inflytande, som bestämt den svagare statens öde. Ehuru
dessa inflytelser så mycket som möjligt förtigas eller
undanskjutas, så tvinga de sig dock oupphörligt på läsaren såsom
hufvudorsaken emedan de af författaren angifna
förklaringsgrunderna befinnas vara otillräckliga eller rena fantasibilder.

Norges storhet i forntiden, dess förfall under unionsperioden
och dess pånyttfödelse i nyare tid skola väsentligen hafva sin
grund däri, att detta rike ursprungligen var ett aristokratiskt
samhälle i mycket högre grad än det svenska och danska. Tack
vare sin rika och mäktiga aristokrati kunde Norge i forntiden
uppträda så stolt gent emot sina folkrikare grannar, att det icke
blott kunde mäta sig med dem, utan ock visa sig dem
öfverlägset, tack vare denna aristokrati framtedde Norge
våldsammare brytningar och ett mera rörligt politiskt lif än Sverige och
Danmark och frambragte en mycket högre kultur; men denna
samma aristokrati, som hade sin rot i fylkesförfattningen,
orsakade förfallet, då den hindrade uppkomsten af en modern
riks-adel, som kunde gå i spetsen och representera nationen under
unionstidens stormar. Blef nu denna det norska folkets
demokratiska karaktär under unionstiden grunden till dess svaghet,
så blef den i nyare tid dess styrka, ty det var just den
omständigheten, att det norska folket var en allmoge, hvilken genom
sin personliga frihet och själfkänsla hade en nästan adelig rang,
som under inverkan af det 18:e århundradets demokratiska idéer
ingaf landets ledande män i början af detta århundrade den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free