Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
141
under ett långvarigt och mödosamt arbete att först och främst
bryta väg för kristendomen och sedan för kyrkans friheter och
herradöme. För hedendomen och allt verldsligt väsende kände
de därför länge nog intet annat intresse än det man känner för
«n fiendtlig makt, som bör utrotas eller nedtryckas. Såsom
Adam af Bremen dömde om de religiösa festsångerna vid de
stora Upsalabloten, att de »borde hälst förtigas», så dömde
tydligen hela presterskapet om allt, som låg före kristendomens
införande i landet, och allt, som i hedendomen hade sin rôt, och
denna opinion ingåfvo de till en tid också andra.
Vestgötalagen s konungalängd börjar med Olof Skötkonung; hvad vi veta
om Sveriges tidigare konungar är meddeladt af isländarne eller
andra utländske författare. Och äfven om våra kristna-konungar
förtäljes hufvudsakligen deras ställning till kyrkan och klostren.
Enskilde svenske teologer förvärfvade äfven i utlandet ett stort
rykte för lärdom såsom särskildt Petrus de Dacia från Visby,
(sannolikt † 1288 eller kort därefter), men deras håg låg helt
och hållet åt den skolastiska teologien, under det de ofta tillika
utmärkte sig för en svärmisk-asketisk riktning. Därför
frambragte Sverige i det 14:e århundradet den heliga Birgitta, men
under hela medeltiden ingen enda författare af högre rang inom
den verldsliga litteraturen.
Gå vi till den verldsliga stormansklassen, så måste
densamma både i Danmark och Sverige länge nog eller ända till
början af 14:e seklet, då väckelsen kom från Norge, hafva
saknat tillräckliga kunskaper och litterära intressen för att
framkalla en litterär produktion. Sars menar, att grunden
egentligen varit den, att dessa riken icke i äldre tid egde någon
aristokrati, utan att folket njöt en demokratisk jämlikhet,
hvadan ingen historisk tradition kunde hos dem utbildas.
Härmed öfvergå vi till själfva kärnpunkten i författarens teori.
Att Norge hade en utbildad aristokrati under en tid, då
Sverige och Danmark ännu icke företedde några sociala
olikheter, det framgår — menar han — icke blott af landens
respek-tiva lagar, utan det följer som en nödvändig konseqvens däraf,
att stamförfattningen bättre och längre bevarades i Norge än i
Sverige ocli Danmark, samt däraf att landen på olika sätt
be-bygdes, då man nämligen i Norge bygde själfständiga gårdar,
på hvilka bönderna voro suveräna, i Danmark och Sverige
land-Udsigt I, sid. 106 O. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
