Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
NILS HÖJER.
Styrelsen at have været ordnet i Danmark. Kongen liavde ogsaa
her tvende Classer af Fuldmægtiger, Sysselmændene, der vare
Stormænd, og Bryderne, der svarede til de norske Aarmænd, og
ligesom disse undertiden Trælle».1) Dessa ord af en man, hvars
gedigna forskning nästan alltid slår hufvudet på spiken, uttrycka
utan tvifvel det verkliga förhållandet: det var rangen långt mer
än tjensten, som skilde ländermän och årmän åt. Genom att
tilldela den förra åt bygdernas genom naturliga företräden, rikedom,
mandom och slägtförbindelser, mest inflytelserika män lyckades
konungarne slutligen att draga alla samhällets bästa krafter
öfver i sin tjenst och göra dem till verktyg för sina intressen
och genom att sätta lågättade män eller till och med trälar vid
deras sida, hvilka på samma gång samverkade med dem ocli
kontrollerade deras verksamhet, lyckades konungarne att
förhindra uppkomsten af en byråkrati, som blef dem oundgänglig
och därför öfvermäktiga Det är ett system, som påminner om
den persiske storkonungens gent emot satraperna och Richelieus
gent emot ståthållarne, men med den skilnaden, att i Norge är
systemet lika gammalt som konungamakten och att
tjenstemanna-klassen därför aldrig uppnådde en af konungamakten oafhängig
ställning.
Emellertid är det ju möjligt, att ländermännen jemte sitt
tjensteförhållande till konungen kunnat representera
»själfstyrelsen i folkets trängre kretsar», och att den senare delen af deras
befogenhet var den vigtigare, så att konungatjensten kom till
som ett bihang? Men då återstår att visa, hvaruti denna
själfstyrelse bestått, och vidare att ländermännen voro själfskrifna
utöfvare eller ledare af densamma.
En jämförelse med den kyrkliga ordningen gör det redan
på förhand sannolikt, att själfstyrelsen i folkets trängre kretsar
icke var synnerligen lifaktig i Norge, ty verldsligt kommunal
och kyrklig själfstyrelse plägar vanligen följas åt. Ett folk, som
vant sig att själft bestyra sina verldsligt ekonomiska
angelägenheter och öfva inflytande på den verldsliga styrelsens anordning,
släpper ej häller ifrån sig inflytandet på det kyrkliga området.
I Norge finna vi nu redan i äldsta tid biskoparne, som själfva
utnämdes af konungen, utöfva ett afgörande inflytande vid
prest-val, under det i Sverige både biskop och sockenprest valdes af
bönderna. I Norge disponerade biskopen eller presterna socken-
*) Aschehoug, Statsforfatningen i Norge och Danmark, sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
