Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
159
varit underkastade sådana skiften i snart, tusen år, ja kanske
än längre, och de äro så än. Säkert är, att dessa skiften
hvarken hindrat uppkomsten af en starkt utpräglad individualism,
ej häller i minsta mån bildandet af stora possessioner, under
det å andra sidan samboendet i byalag tidigt utvecklat denna
starka känsla af ömsesidiga skyldigheter och rättigheter, som är
samfundets och den lagbundna frihetens säkraste värn.
Hvad Norge angår, vill jag hvarken fästa synnerlig vigt
vid det analogislut, som möjligen kunde dragas från den isländska
Grågåsens skilnad mellan skifte till egendom och skifte, som
medförde nyttjanderätten för en sommar, ej häller vid
Liljestrands gissning, att den lilla bråkdelen af Norges jord, som är
odlingsbar, beqvämligen kunnat blifva ockuperad, preliminärt
odlad och skiftad redan under den förhistoriska tiden, hvarom
vi ingenting veta1). De gamla norska lagarne omhandla inga andra
skiften än arfskiften, men äfven dessa måste tidigt hafva
medfört en utstyckning af jorden och ett samboende af flere familjer
i grannelag eller till ocli med på samma gård. En god del
svenska byar hafva veterligen ett sådant upphof, och det är
sannolikt, att det gäller om de allra flesta. För öfrigt hafva
ju äfven hos oss enstaka gårdar blifvit bygda både på de gamla
byarnas utjordar och öfverallt i norra Sverige, där
naturbeskaffenheten liknar den norska. Dessa gårdars sammanlagda
areal torde icke så litet öfverstiga Norges samtliga odlingsbara
jord. Jämför man nu bönderna i sådana trakter med dem, som
lefvat i byalag, så borde man, enligt Sars teori, finna en mera
utpräglad aristokratisk själfkänsla2) hos de förre, t. ex.
Helsinge-bönderna, än hos de senare, t. ex. Ostgötabönderna. Men detta
är lika så falskt som att det förra af naturen betingade sättet
att bo skulle företrädesvis medföra stora possessioner.
Att de svenska bönderna i äldre tid varit en ensartad massa
och jorden jämnt fördelad, är ett antagande, soin saknar hvarje
hållbar grund. Vore det säkert, att våra byar från början
uppkommit på så sätt, att en flerhet af familjer intagit och’odlat
gemensamt ett stycke land, som sedermera skiftats i lika lotter,
så kunde antagandet låta höra sig, men nu är detta för det
första alis icke sannolikt, än mindre säkert, och för det andra
Liljestrand, a. st. sid. 159 och 129.
2) Udsigt I, sid. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
