Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
NILS HÖJER.
att blifva en beteckning för en bestämd rang eller stånd, så
menar han härmed besynnerligt nog — såsom sammanhanget
ger vid handen — att ordet ursprungligen betecknat en inan af
högre stånd, men* först genom nordboarnes inflytande kom att
beteckna innehafvaren af en ämbetsställning. Just i denna senare
betydelse ocli aldrig i någon annan förekommer ordet i nordiska
källor, såsom det ju också heter i Gulatingslagen, att jarls son
likasom biskops skall taga den rätt som han har ätt till och
icke efter faderns ämbete. Man kunde å andra sidan anföra
som ett bevis för en ursprunglig rangskilnad i Norge och ett
norskt inflytande på anglosachsiska klass-skilnader, att ordet
höld redan 905 användes i anglosachsiska källor såsom
beteckning för en viking af högre ställning än den gemene krigarens
och att det i senare tid också förekommer som beteckning för
en rangklass i Danelag. Men om ock detta ord, det norska
höld, skulle till sin första upprinnelse vara norskt, så måste
dock dess användning som namn på en rangklass hafva
uppkommit genom efterlikning af anglosachsiska förhållanden,
likasom utan tvifvel hela rangsystemet i Danelag är en anglosachsisk
imitation. I äldsta fördragen mellan vikingar och anglosachser
talas blott om en mansbot (wergild) lika med anglosachsernas
högsta, detta naturligtvis emedan vikingarne då ej kände rangklasser.
Ett utbildadt rangväsende är i sig intet säkert tecken till
att ett samhälle är aristokratiskt danadt. Det kan vara och
har ofta nog visat sig vara en tom form utan innehåll, liksom
å andra sidan en verklig aristokrati godt kan finnas i ett
samhälle utan rangklasser, ty kännetecknet på en verklig
stormans-klass är icke rang, utan makt och rikedom —- i synnerhet i
jord — som går i arf från generation till annan utan förläning
eller enligt nöd^vungen sådan. Det är icke meningen att
härmed förneka, att Norge i likhet med Nordens öfriga riken haft
en ledande stormansklass; men denna klass har på grund af
landets naturbeskaffenhet varit till god del af annan art än i
broderianden. Då Sars bygger på själfstyrelsen längre bevarande i
Norge och i sammanhang därmed en stark krigisk utveckling
som den norska aristokratiens grund, så har han utan tvifvel
lika rätt i det senare påståendet som han har orätt i det förra.
Men icke på så sätt som skulle Norge varit företrädesvis
sönderslitet af inbördes fejder, utan i den meningen, att Norge var
en ståt af vikingar i mycket högre grad än Nordens öfriga riken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
