Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
195
som dessa: fordrades fyra stånds samtycke för att förslaget skulle
blifva hvilande? Eller var tre stånds samtycke tillräckligt? Eller
behöfdes därför ens något beslut af stånden?
Vidare kan anmärkas, att det väl tydligen var meningen,
att det förslag, hvarom definitivt beslut skulle fattas vid följande
riksdag, skulle vara detsamma som det, hvilket vid föregående
riksdagen blifvit beredt; men stadgandet var ej så affattadt, att
däraf med nödvändighet följer, att det skulle vara ordagrant
detsamma.
De bestämmelser, som i nu ifrågavarande afseende gåfvos
genom § 81 af 1809 års regeringsform, voro bättre formulerade,
ehuru, såsom det skulle visa sig, äfven de kunde blifva föremål
för tvist.
Där gåfvos först och främst föreskrifter angående formerna
för frågans beredande.
Med afseende på den händelse, att förslag till
grundlagsändring framstäldes af Kon sti tutions-Utsk ottet hette det : »Riksens
Ständer må icke å den riksdag, då Utskottet någon sådan
ändring föreslår, utan först å den nästföljande derom besluta»; en
bestämmelse, som i § 29 af R.O. 1810 var sålunda formulerad:
»hvaröfver Ståndens ledamöter vare obetaget att in pleno yttra
sina tankar, men Riksens Ständer ej förr än å den nästföljande
Riksdagen må besluta». Dessa bestämmelser, sammanstälda med
den, att frågor om ändring i grundlagarne »ej må uti ståndens
plena väckas», ådagalägga tydligen, att Utskottets förslag
ovilkorligen skulle oförändradt blifva hvilande.
Samma betydelse egde Utskottets mening, om det ansåg,
att ett Konungens förslag till grundlagsändring borde bli hvilande.
Framstäldes ett dylikt förslag, skulle det af Stånden genast utan
diskussion remitteras till Konstitutions-Utskottet. »Tillstyrker
Utskottet hvad Konungen föreslagit», hette det sedan, »hvile
frågan till nästa Riksdag, då Riksens Ständer skola sitt beslut
derom fatta». Men fann sig Utskottet icke kunna god käu na det
kungliga förslaget, så var det icke därmed förkastadt, utan för
det fallet inträdde Ständernas beslutanderätt : »afstyrker
Utskottet Konungens proposition, då må Riksens Ständer genast
kunna antingen denna proposition afslå eller ock afgöra, att de
vilja öfver densamma å nästföljande Riksdag besluta, gällande
i detta fall tre Stånds mening och, om två Stånd stanna emot
två, deras som beslutet uppskjutit. Men icke må under någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
