Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.
201
»Mig synes, att sådana förändringar skulle möjligen kunna
blifva så hufvudsakliga, att de innefattade helt nya stadganden,
af Konstitutions-Utskottet icke beredda, och icke ens
instämmande med grundlagens lynne. Dessa förändringars antagande
skulle då blifva det säkraste medel att undergräfva
regeringssättet.
»Jag skulle derföre höglofi. Konstitutions-Utskottet
ödmjukligen underställa, om icke i § 56 R.f. ett särskildt stadgande i
afseende på grundlagsfrågors behandling måtte, såsom en
tillläggning vid slutet, föreslås, af följande ungefärliga innehåll:
’Dock sträcke sig, hvad grundlagsfrågor angår, denna rätt
att i ett föreslaget stadgande förändringar göra, ej längre än till
uttryckssättets fullkomnande till mera tydlighet, fullständighet
och enlighet med grundlagens lynne. Föreslås sådana
förändringar, bör förslaget andra gången till Konstitutions-Utskottet
förvisas, som ege att efter berörda föreskrift ändringarna pröfva
och sitt yttrande öfver dem afgifva. Skolandes Riksens Ständer
derefter antingen oförändradt antaga ettdera af de uppgifna
förslagen, det som sedan det förflutna Riksmötet hvilat, eller ett af
de tvenne som under påstående Riksmöte från
Konstitutions-Utskottet inkommit, eller ock tvenne af dem, eller alla trenne,
förkasta’.
»Att behofvet af en s am m an j e m kn i n g af Riksståndens beslut
ofta kunde blifva en följd af detta stadgande, inser jag nogsamt,
och hemställer alltså i förbigående till höglofi.
Konstitutions-Utskottets uppmärksamhet i synnerhet hvad i slutet af § 75
R.O. stadgas i afseende på frågor af beskaffenhet att ej kunna
förfalla; eller om ett enigt resultat endast genom en
jemknings-utväg borde sökas». *)
Att detta förslag icke var i alla afseenden tillfredsställande,
erkändes af dess egen författare, ocli det blef också af
Konsti-tutions-Utskottet omarbetadt. Dess memorial i frågan afgafs
den 16 oktober och innehöll hufvudsakligen följande: 2)
*) Se Konstitutions-Utskottets handlingar vid urtima riksdagen i Örebro 1810
vid Prot. för den 15 Oktober, då förslaget första gången föredrogs i Utskottet.
2) Utskottets medlemmar voro denna dag: Kammarherren grefve A. G.
Mörner, assessor Uggla, majoren J. C. Kuylenstjerna, häradshöfdingen C.
Törnebladh, kammarherren A. G. Silfverstolpe, öfversten O.P. Gahn; biskoparne Ting-
stadius och Nordin, professor Wijkman, öfverhofpredikanten Lilljenwaldh, prosten
Falk, professor Faxe; rådmannen Hochsehild, borgmästaren Nenzén, rådmannen
Falkman, brukspatronen Malmberg, assessor Gahn, borgmästaren Ullberg;
hem-mansegarne Anders Andersson från Östergötland, Pehr Ölsson från Halland, Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
