Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 203
hållen, har Utskottet trott, att genom sakens oftare hänvisande
till Utskott, genom öfverlemnande åt detsamma att bestämma,
hvilka tillägg eller förändringar egentligen blott skulle tjena att
förbättra redaktion eller förtydliga stadgandet, och hvilka kunde
anses såsom egentligen nya motioner, som borde till en framtida
pröfning uppskjutas, de o lägenheter skulle förekommas, både att
genom ögonblickets intryck beslut skulle tillvägabringas, hvars
hela vidd man ej insett, och att förbättringar skulle gå förlorade,
hvars nytta af tiden kunde ådagaläggas.
»Då vid grundlagsfrågor Riksens Ständers beslut mer än vid
alla andra tillfällen äro beroende af inbördes enighet och
sammanstämmande, har Utskottet också derpå grundat sitt förslag,
att de icke skulle definitivt besluta annat än öfver Utskottets
sammanjemkade och i möjligaste måtto efter hvars och ens
åstundan lämpade förslag».
För vinnande af nu angifna ändamål föreslog Utskottet:
att då (hvilande) grundlagsfråga första gången uti
Ståndens plena behandlades, skulle föreskriften i § 56 tjena till
ovilkorlig efterrättelse, så att, därest förslaget icke helt och hållet
gillades, komme det att med alla gjorda anmärkningar till
Konstitutions-Utskottet remitteras;
att bland de gjorda anmärkningarna
Konstitutions-Utskottet skulle ega rättighet att bestämma, hvilka det ansåge vara af
egenskap att, utom den åsyftade, förut föreslagna ändringen i
grundlagen, kunna medföra någon annan, ej förberedd, väsentlig
förändring och följaktligen böra anses som en ny fråga, hvilken
borde hvila till nästa Ständers sammankomst ;
att då ett sådant Utskottets förslag återkomme till
Ståndens plena, skulle de ega att, efter öfverläggning om de delar,
som enligt Utskottets betänkande vid samma Riksdag skulle
afgöras, hvart och ett inom sig bestämma, hvad som utgjorde
Ståndets gemensamma anmärkning öfver en eller flere delar af
det till antagande framstälda förslaget;
sedan Ståndens tanke sålunda blifvit utrönt, skulle alla dessa
särskilda, då till Stånds yttranden förvandlade, beslut
återremitteras för att af Konstitutions-Utskottet öfverses,
sammanjämkas och, jämte åtföljande förklaring, till ett definitivt beslut
föreslås;
då ege Stånden att ett sådant förslag gilla eller afslå, men
utan att kunna någon särskild förändring eller rättelse ti 11 lägga;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
