Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 209
îsamma försigtighetsmått, bestående i dagblads och veckoskrifters
föregående granskning af hofkansleren eller dess ombud, hvarken
synas Kongl. Maj:t tillräckliga eller ens i verkställigheten äro
möjliga, så finner Kongl. Maj:t sig föranledd, så väl af denna
då väckta fråga, som af dess egen vid denna Riksdag *)
uppdragna teckning af Tryckfrihetens behandlande och därvid fogade
uppmaning till nödvändiga förändringar, att, under en mera
utsträckt synpunkt af ämnet, af Rikets Ständer äska:
l:o att utgifvandet af dagblad och periodiska skrifter af
alla slag hädanefter må bero af Konungens särskilda
tillstånds-bref, som dock icke bör kunna förvägras, utom till sådana
personer, som för brott blifvit dömda, eller äro förklarade ovärdiga
att föra andras talan;
och att i händelse hofkansleren (med ostördt bibehållande
af den seqvestrationsrätt, som Tryckfrihetslagen honom tillägger)
funne dagbladet eller periodiska skriften vådlig för allmän
säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt
ellei %f en fortfarande smädlig egenskap, han må ega att genast
lata inställa dess vidare utgifvande, intill dess Kongl. Maj:t efter
behag förordnat, huruvida tillståndsbrefvet må indragas eller
yttermera begagnas;
utgifvare af dagblad eller periodisk skrift, som en gång
af nämda orsaker instälts, må ej kunna erhålla något
ytterligare tillståndsbref att annat dagblad eller periodisk skrift
^utgifva».
2:o Vidare föreslog Kongl. Maj:t en förändring i
bestämmelserna angående hvilken i Tryckfrihetsmål skulle betraktas som
svarande part.
Enligt den gällande Tryckfrihetslagen skulle boktryckaren
anses som svarande, ända tills Hofrätten (som efter
undersökning vid underrätt egde döma i Tryckfrihetsmål) ålagt honom
att uppgifva författarens namn; och detta kunde Hofrätten icke
göra, innan den funnit målet vara af urbota beskaffenhet eller
pröfvat boktryckaren ega så ringa förmögenhet, att fängelsestraff
måste ådömas i stället för böter. Dessa regler angående sättet
att finna svarande part voro, ehuru i förändrad och förtydligad
form, hufvudsakligen bibehållna i det sedan sista Riksdagen
hvilande förslaget till ändringar i Tryckfrihetsförordningen. Nu
*) I berättelsen »om hvad sig i rikets styrelse tilldragit sedan sista Riksdag».
Bih. t. Ri^sst. Prot. I, 22 f.
Hist. Tidskrift. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
