Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
OSCAR ALIN.
läggningen om förslaget rörande grundlagsfrågors behandling —
förekom där det hvilande förslaget till ändringar i
Tryckfrihetsförordningen. Diskussionen öppnades af assessor Arosenius, som
förklarade sig »af den omständigheten, att Tryckfrihetsförordningen
efter 7 månaders tillvaro ,ansetts behöfva ändras i ej mindre än
46 punkter, medan endast 15 af alla dess momenter blifvit
lemnade utan anmärkning, draga den slutsatsen, att en så
ofullkomlig reglementarisk författning ingalunda borde anses utgöra
sjelfva hufvudgrunden eller ens någon väsentlig del af sjelfva
Tryckfriheten», och »att således de vid föregående Riksdagar
anmärkta felaktigheter i detta reglemente ofelbart denna gång måste
afhjelpas, ehvad sättet därtill och sjelfva ändringarna blifvit vid
föregående Riksdagar föreslagna eller nu först uppgifna, endast
därvid iakttoges, att sjelfva punkten eller momentet, som de
anginge, varit från förra Ständerna till förändring anmäldt»: ett
onekligen mycket beqvämt sätt att komma ifrån föreskrifterna
om sättet hur grundlag borde ändras! — Öfverläggningen
slutade äfven här med, att förslaget återremitterades.
För förberedande behandling af frågan tillsatte
Konstitutions-Utskottet 2) den 4 juni en »Tryckfrihetsberedning», 3) och denna
beslöt (12 juni) »till följd af Riksståndens remisser» att pröfva
Kongl. Maj:ts proposition om förändringar i Tryckfrihetslagen »i
sammanhang med Konstitutions-Utskottets därvid under sistlidna
Riksdag gjorda anmärkningar». I tydlig strid med § 81 R.F.
skulle man således underlåta att gifva något särskildt utlåtande
om den Kungliga propositionen !
!) Prot. I, 316—31.
2) Till ledamöter däraf hade vid riksdagens början blifvit utsedde:
kammarherren grefve A. G. Mörner, riddarhussekreteraren A. G. Silfverstolpe,
envoyén friherre C. G. Adlerberg, öfversten Pehr Schönström, öfverintendenten
Edelcrantz, regeringsrådet Hallenstjerna ; biskopen i Strengnäs J. A. Tingstadius,
biskopen i Lund W. Faxe, professoren 8. C:son Wijlcman (Upsala stift), prosten
M. Falk (Strengnäs stift), kontraktsprosten C. M. Agrell (Vexiö stift),
professoren Chr. Wåhlin (Lunds stift); lagmannen och vice talmannen J. P. Sandberg
(Stockholm), borgmästaren A. Nenzén (Upsala), assessorn C. Arosenius
(Norrköping), politie borgmästaren C. U. Egge (Vestervik), borgmästaren J. Ullberg
(Sundsvall); hemmansegarne Bengt Svensson (Ostergötlaad), Anders Åberg
(Vesterbotten), Bengt Andersson (Elfsborgs län), Jonas Nordstedt (Jönköpings län),
Lars Israelsson (Örebro län) och Pehr Nilsson (Kristianstads län). — Den 30
juni inträdde hemmansegaren Jöns Hermansson (Norrbotten) såsom suppleant
för Anders Åberg, så länge denne vore af sjukdom hindrad att deltaga i
Utskottets arbeten. — De ledamöter, hvilkas namn här äro kursiverade, hade varit
medlemmar af det Utskott, som utarbetade 1809 års Regeringsform.
3) Dess ledamöter voro: Mörner, Edelcrantz. Hallenstjerna; Tingstadius.
Faxe, Agrell; Sandberg, Ullberg, Nenzén; Bengt Andersson, Bengt Svensson och
Pehr Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
