Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STB ÖD DA BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 215
förra Riksdagen afgifna betänkande om grundlagsfrågornas
behandlingssätt, så har Utskottets pluralitet ej ansett sig nu kunna
välja emellan 56:te och 81:sta §§:nas olika föreskrifter»(!).
Konstitutions-Utskottets svar på återremissen af det sedan
förra Riksdagen hvilande förslaget till ändringar i
Tryckfrihetsförordningen och på remissen af Kongl. Maj:ts vid denna
Riksdag aflåtna proposition i samma ämne gafs således på en gång
och i ett sammanhang. Det utgjordes af två betänkanden. Det
-ena innehöll ett förslag till ny redaktion af
Tryckfrihetsförordningens fyra första paragrafer, hvari, jämte vissa af de sedan
1810 hvilande ändringsförslagen upptagits de af Kongl. Maj:t nu
|Droponerade samt vissa andra först vid denna Riksdag föreslagna
ändringar. Härigenom hade flere lagruml) erhållit en lydelse eller
ett innehåll, som först vid denna Riksdag föreslagits och sålunda
icke i grundlagsenlig ordning beredts, t. ex. § 1 mom. 4, hvari nu
.stadgades nödvändigheten af tillståndsbevis för utgifvande af
periodisk skrift, § 4 mom. 8, som nu stadgade rätt för
hof-kansleren att i vissa fall inställa utgifvandet af periodisk skrift
och rätt för Kongl. Maj:t att för framtiden beröfva utgifvaren
rätten att utgifva vare sig den sålunda indragna skriften, eller
hvarje annan periodisk skrift; och § 1 mom. 8, enligt hvilket
vid rättegång om en under åtal stäld skrift författarens
namnsedel nu skulle brytas genast vid rättegångens början.
Det andra af Utskottets betänkanden i frågan rörde
innehållet af Tryckfrihetsförordningens § 5 (om rättegångssättet).
Angående denna paragraf hade inom Utskottet yppat sig så olika
meningar, att 2 stånd (Adel och Borgare) vid voteringen därom
stannat mot 2 (Prester och Bönder). Utskottet hade i följd
däraf ansett sig böra framlägga alternativa förslag, det ena, i
enlighet med de båda förstnämnda Ståndens mening, innehållande
stadgande, att tryckfrihetsmål skulle afgöras af jury,
samman-;satt så som den nuvarande juryn i dylika mål, och således helt
•annorlunda än enligt 1810 års Konstitutions-Utskotts förslag;
det andra utan dylikt stadgande. Så det ena som det andra
förslaget framlades till definitivt afgörande vid denna Riksdag,
trots den stora meningsskiljaktigheten inom Utskottet och trots
det, att juryn i sin nu föreslagna form var en fullkomlig nyhet.
*) Jfr Pehr Lagerhjelms yttrande under diskussionen på Riddarhuset den
£6 juni (Ad. Prot. I, 788, 9). Anmärkningen rörande § 1 mom. 6 var dock
förhastad, hvarjämte kan påpekas, att å sid. 789 r. 4 står »3 § mom. 4» i stället
tför 2 § mom. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
