Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER.
241
hela borgerliga och kyrkliga förvaltning. Meel en oändlighet af
långa och detaljerade eder — för domare och prester, för
uppbördsmän och krigsmän — skulle man skrämma till lydnad för kronans
myndighet och i de kollegiala förvaltningsformernas och
polisordningarnas band skulle menighetens motspänstighet och sjelfrådighet så
småningom spakna. Tyvärr har man vid denna tid ej längre att tillgå
någon källa liknande den man eger i Hans Brasks ovärderliga
brefväxling för åren 1523—1526. Peder Svarts anekdotmässiga krönika
bar längesedan upphört och till och med de officiella handlingarna
i riksregistraturet äro ovanligt sparsamma just för den nya regimens
grundläggningsår. Också har öfver den tidens händelser hvilat ett
dunkel, hvarur endast framlysa som betydelsefulla blänkare
rättegången mot mäster Lars och mäster Olof, hyllningsederna i Örebro
och Nylödöse, den stora ordinantian eller landsordningen af 1540,
organisationsförsöken inom kyrkan med superintendenter och äldste.
En liten samling af enskilda bref, särskilt dyrbar på grund af de
offentliga akternas sparsamhet, finnes dock bevarad från 1530-talet
och kastar något ljus äfven öfver händelserna år 1539. De äro
ställda till biskop Sven i Skara, Magnus Haraldssons efterträdare på
biskopsstolen och under 1530-talet en af konung Gustafs betrodde
män, och ha med några hans papper kommit till Riksarkivet. Det
var till honom mäster Lars skref de ofvan anförda orden. De bref,
som här komma i fråga, äro ej fler än två, skrifna af biskop Jöns
(Johannes Magni) i Linköping, äfven han en bland de katolska
prelater, som accepterat Vesterås recess och ordinantia, men som nu
ryggade tillbaka för de nyheter, som bragtes å bane, och synes ha
bäfvat för den storm, som skakade den svenska kyrkans gamla
byggnad.
Det första brefvet är dateradt den 3 maj 1539 *). Det heter
där: »medföljande bref jämte hans högvördighets [ärkebiskopens]
skrifvelse till mig öfversänder jag till ers kärlighet med detta bud, och
innehålla brefven till mig, att jag skall infinna mig i Uppsala Viti
och Modesti dag [den 15 juni] för att rätta inrotade villfarelser och
ännu icke tuktade oseder. Så har jag beslutat att komma, om jag
får behålla helsan, för att söka någon säker hamn bland dessa farliga
skär under detta fruktansvärda oväder (in hac sevissima tempestate).
Gud gifve oss sin barmhertighet och nåd, att vi kunde finna frid och
endrägt inbördes, sedan villfarelser och vidrigheter (adversitatibus)
gjorts till intet. Vår ärkedjekne lider af gikt och ligger ofta till
sängs i stora plågor; kallad jämte mig har han sålunda giltig ursäkt.
Men magister Töre, som också är nämd, kommer med mig och för
Öfrigt någon suppleant i ärkedjeknens ställe. Jag förmodar att äfven
Ni, vördige fader, är kallad jämte de förnämste af ert kapitel.
Dessutom har jag mottagit bref till biskopen i Vexiö, törhända af samma
innehåll. Och sålunda skola vi omsider se änden på verket (omnis
consummationis finem): måtte den blifva Gudi välbehaglig. Gör
Båda brefven äro på latin.
Hist. Tidskrift 1886.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
