Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER.
245
Sådan var den nya organisation, som man tänkt sig för den
svenska kyrkan och som synes ha framgått ur öfverläggningarna
hösten och våren 1539—1540. Den synes dock aldrig ens till någon
sin del ha blifvit tillämpad. Messenius uppgifver visserligen att
Gustaf Olsson (Stenbock) blifvit conservator i Vestergötland och att
seniorer tillsatts i alla stift, men säkerligen utan någon grund.
Instruktionen för seniorerna är endast känd i sin tyska redaktion och
har sålunda utan tvifvel aldrig utfärdats; den lemnar dessutom
tomrum för namnen. Äfven i instruktionen för conservatorn lemnas
namnet ute, och Messenius stöder sannolikt sin utsago blott på egna
kombinationer. Det är sannt att Gustaf Olsson under de följande
åren flerfaldiga gånger behandlade religionssaker, men det framgår
af allt, att det skett som ståthållare i Vestergötland och ordförande
i dess regementsråd, icke som conservator.
I de båda instruktionerna refereras upprepade gånger till den
kyrkoordning, som konungen ämnade låta utkomma på trycket genom
sin ordinarius; antagligen skulle i densamma också ett kapitel om
den nya kyrkoorganisationen inflyta. Till samma ordning hänvisades
ock 1541 i ett svar på några af herr Gustaf Olsson framstälda
frågepunkter; den väntades då inom kort tid. Den blef emellertid aldrig
utfärdad. Det öfverlades om densamma på flere möten under
1540-talet och det gjordes äfven förändringar i densamma. Man känner
ej hvari dessa bestått, men osannolikt är icke, att de just rört formen
för kyrkostyrelsen. Till sist kom, som bekant, hela frågan att få
hvila under konung Gustafs regering — en bjärt kontrast till den
ifver och våldsamhet, hvarmed saken tio år förut bedrifvits.1) Det
torde emellertid vara antagligt att det är på dessa års förarbeten,
som 1572 års kyrkoordning mer eller mindre stöder sig. De krafter
som motverkat de i början åsyftade radikala förändringarna, hvilka
visserligen i ett och annat påminna om den danska kyrkoordningen,
känner man tyvärr icke. Men, hänvisad till gissningar, som man är,
kan man förmoda att det varit motståndet 1539, som vållat det
första uppskofvet ocli sålunda förekommit en organisation, hvartill
i hvarje fall lämpliga personer på den tiden måste ha saknats i
Sverige.
Bilaga.
Instruktion för seniorerna i Vestergötland 1540. 2)
Wir Gustaf, von Gottes genaden, der Schweden und Gotten
etc. König, entbieten allen unsern unterthanen unser gnade. Nach-
*) De utaf Anjou (Sv. Kvrkoref. hist. II) flerestädes omnämnda »articuli
ordinantiæ», Hvilka han på ett ställe hänför- till 1541, kunna endast betraktas
som ett enskildt utlåtande. «Hie respondeo» börjar en af punkterna och slutar
"amplius deliberandum censeo».
2) Efter den Palmsköldska afskriften i Riksarkivet Den Nordinska i
Uppsala universitets bibliotek är nästan oanvändbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
