Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUSTNINGARNA TILL KARL XII’.S SISTA FÄLTTAG.
275
kar, så måste de till straff skaffa andra i stället, och desse för
blifva vid de regementen, de nu som trosspojkar äro satte» 1).
Med afseende på artilleriet gjordes betydande förändringar
1717 och 1718 på generalmajor Karl Cronstedts förslag. Allt
artillerimanskap såväl i fästningarne soin i fält fördelades på
ett s. k. artilleriregemente och öfvades äfven i infanteriexercis,
ja en del manskap i dragon exercis till häst. I en
meritförteckning yttrar Cronstedt, att det »ej i marscher behöfver
betäckning hvarken af infanteri eller kavalleri, så framt icke vissa
tillfällen det ändteligen fordra skulle» 2). Regementet skulle bestå
af 3,811 man, men det har sannolikt icke under konungens
lifstid kunnat uppbringas till denna styrka 3) Till officerare vid
artilleriet och ingeniörer vid fortifikationen inkallades flera
fransmän, företrädesvis genom Görtz bemödanden.
Endast i förbigående vill jag omnämna, att under år 1717
och 1718 gjordes vigtiga förändringar i truppernas indelning och
sammansättning, men då dessa förändringar afskaffades straxt
efter Karls död, anser jag mig ej böra närmare redogöra härför,
utan öfverlämnar detta ät den militäre fackmannen. Särskildt
må dock påpekas, att vid alla regementen skulle ur hvart
kompani uttagas 12 man, hvilka vid kavalleri- (och dragon-)
regementena kallades frivillige och vid infanteriregementena
grena-dierer. De frivillige och grenadierna, som utgjorde denna tidens
eliter, voro inräknade bland de 150 soldaterna eller 125
ryttarn e i hvart kompani och skildes från de öfrige därigenom, att
i rul 1 orna sattes ett E för hvarje sådan karl. De voro fria från
de ordinarie kom m ende r i n garn e, men vid alla extra
kommenden n gar skulle de genast stå färdige att rycka ut4).
Efter olyckorna vid Pultava och Tönningen började
svenskarne med mera allvar tänka på försvaret i eget land. Till
allmogen vid norska gränsen, hvarest folket sedan gammalt
öfvats i vapnens bruk, utlämnades vapen och amunition 1710 5),
J) Karl till öfv. Bildstein 10/n 1716 och till landsli. i Elfsb, 1. d. u/2 1717.
2) Denna meritförteckning medföljer ett bref från Cronstedt till »Monsieur
et tres cher frere», dat. Göteb. 10/g 1718. Generalfälttvgmästare och
artillerichefer 1716-1718.
3) Jfr bil. 4, noten.
4) Förordningarne om grenadierernas och de frivilliges inrättande äro dat.
20/11 1717. Gahm Persson. Under vintern 1716—1717 uttogos af hvart tre- och
femmänningsreg., som låg i Skåne, 64 man »af de ansenligaste karlar», som funnos,
under regementet. Karl till guv. Mörner 8/2 1717 och samma dag till 6 öfverstar.
5) Brinck (Lejonbrinck) till landsh. i Elfsborgs län 17/7 1717, bil. t. den-
nes bref af 24 7 till Feif. Af detta manskap bildades den s. k. grenadierbataljonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
