Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUSTNINGARNA TILL KARL XII’.S SISTA FÄLTTAG.
277
man (öfver 60,000 man) komma ytterligare 2 komp. af
adelsfanan, några artilleri- och fortifik a ti on strapper, hvarom jag ej
kan lämna någon noggrann uppgift, bevakningsmanskap pä
Visingsö, de nyligen värfvade frikompanierna militären på
Gotland, hvarjämte Sveriges militära styrka ännu ökades med
den enrollerade allmogen och de nyligen antecknade
vargerings-karlarne. Krigsmakten till lands förstärktes vidare däraf, att i
slutet af år 1717 båtsmännen fördelades i vissa s. k.
sjöregementen, hvilka beväpnades och öfvades så, att de äfven kunde
tjänstgöra till lands; hvilket bör särskildt påpekas, enär Sverige
därigenom ej blef, såsom man påstått, blottadt pà försvar till
lands, då konungen vände sig mot Norge.
Om än Karl XII de tvänne sista ären af sin lefnad
företrädesvis sökte upprätta en stark krigsmakt till lands, så
försummades dock ingalunda flottan. Såväl för att kunna skydda
Sveriges kuster som för att göra sjöfarten i Östersjön någorlunda
säker för de svenske köpmännen, utrustades flottan i Karlskrona
både 1717 och 1718, dock arbetades jämförelsevis mera på
flottorna i Stockholm ock Göteborg, och det var förnämligast smärre
fartyg som vid denna, tid bygde s2). Några större krigsskepp
hoppades Karl kunna genom Görtz anskaffa i Holland och
Frankrike, och underhandlingarne härom hade skridit så långt, att
flere skepp med matroser och båtsmän skulle inom kort afsegla
till Göteborg, då Görtz på Englands anstiftan helt plötsligen blef
fängslad i Holland, hvarigenom hela förslaget gjordes omintet3).
Det var ingen lätt sak att erhålla tillräcklig besättning till
dessa trenne flottor. Af brist på folk, som ville taga. lega för
båtsmanshållen, tvungos bönderna ofta att själfve blifva
båtsmän 4). I somliga städer kunde ej häller det bestämda antalet
]) I Finland funnos 2 f’r i kom panier, hvilka ej hade följt med den finska
hären till Sverige. Dessa hade vid krigets begynnelse samlat sig själfve under
en gammal bondes, »Kifvikas», anförande. De hade gjort landet god tjänst, i
det de oroat fienderna, skaffat kunskapare och tagit fångar. Fienderna hade ej
häller kunnat tränga sig in i den öfre trakten af Österbotten». Många, som
undkommit fångenskapen, hade tagit sin tillflykt till dem, då de varit säkra.
Därigenom hade de finska regementena ofta fått förstärkning. Så hade en major
Enberg 1718 fört med sig från Finland till Sverige öfver 200 man. Krigskoll.
till Ulrika Eleonora 27/6 1719. Registr. i Krigsark. Brefvet är grundadt på
generallöjtnant Armfeldts utlåtande.
2) Karl till vice amiralen Örnfel t 15/n och 6/,2> till amiral, i Karlskrona
2Vn och till guvernören Mörner 6/10 1716.
3) Karl till Görtz 31/12 1716. v. Müllems koriesp. med baron Görtz. Ett
fartyg med 24 kanoner, hvilket afgått från Dünkirchen, togs af P. Tordenskjold
i maj" 1717. C. P. Rothe, Peter Tordenskiolds Levnet (Viborg 1772) II, sid. Î93.
4) Karl till la rul sh. i Kalmar län 15/4 1717.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
