Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
E. HILDEBRAND.
blott bos den frikostiga förmyndareregeringen, utan äfven bos
den mera karge konungen.
Under en följd af år, ända till början af 1680-talet,
korresponderade Hadorph flitigt meel De la Gardie om allt som
rörde »an ti qvi t eter na». Liksom han uppsatte påminnelser till
plakatet om fornminnenas bevarande, uppgjorde han förslaget
till Antiqvitetskollegii instruktion x) och meddelade den
intresserade gynnaren sina tankar i allt, som rörde den nya
institutionens och antiqviteternas främjande. Det var icke litet som
innefattades under det senare namnet. Genealogi och lagkunskap,
runstenar och grafskrifter, myntväsende och medeltidsurkunder,
recesser och stadgar, krönikor och historier: allt inbegreps
därunder; på alla dessa områden förberedde också Hadorph arbeten
till utgifvande. Och en triumf var det för den nya fosterländska
rörelsen, när Hadorph fick uppsätta en promemoria på de
förnämsta orter, »som uti historia patriæ namnkunnige äro», hvilka
konungen på sina resor genom landet borde bese och sjelf fick
följa honom såsom cicerone 2).
Ett märkligt steg var det nu, när Hadorph 1676 sökte och
erhöll K. Majrts tillstånd att utgifva som andra del till sin
upplaga af rimkrönikan en samling af »kungliga och furstliga
förlikningar, föreningar, försäkringar, dagtingan, förbund,
förskrifningar och legdebref». Det blef både den första stora
svenska urkundssamling och den första på offentlig bekostnad utgifna.
Saken var emellertid ny och behöfde motiveras. Hadorph gjorde
det också utförligt, och karakteristiskt nog tog han sin
publikation i försvar, oansedt dess handlingar »allena for historiens
vetskap tiena och till ingen annan hielp uti våra tider vara
kunna än en spegel och efterdöme af förfädernes handlinger».
Kraftigare ansåg han böra tala hos sina aristokratiske gynnare
att dessa gamla urkunder lemnade efterrättelse om rikets
förnäma slägter; att de upplyste om riksens gamla friheter och att
de lemnade tvänne märkliga lärdomar, 1) huru ömma riksens
höge män och ständer varit om rikets lag och gamla friheter;
2) huru olyckligt det varit för Sveriges innebyggare, då de
indragit främmande herrskare. Argumenten àfpassades efter den
publik de närmast gälde.
Hadorph till De la Gardie 1667 14/3.
2) En dylik odaterad p. m. ang. en resa genom Södermanland, ]Värike och
Vestergötland förvaras i Riksark. Jfr i öfrigt biografien i Biogr. Lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
