Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
E. HILDEBRAND.
anstäldes där som e. o. kanslist vid Biblioteket..och
Antiqvitets–arkivet, men näringsbekymren öfverröstade för ögonblicket de
historiska intressena, och han mottog 1761 en kallelse till
Linköpings läroverk, där han samma år utnämdes till gymnasii—
adjunkt, för att redan året därpå återvända till Stockholm såsom
amanuens hos rikshistoriografen. Det var en förhoppning, som
tändes för att lysa honom in i ett lif af fjorton års arbete och
ständigt växande försakelser och armod. Trots alla
rekommendationer af v. Celse och Berch, af hvilka den senare dock annars
säges ha motarbetat honom, fanns det vid hvarje befordran någon
annan, som ansågs mera meriterad, och döden fann honom 1776
ännu alltjämt såsom lönlös amanuens vid historiografien, den
siste, som innehaft denna syssla. Det var ej underligt, om han7,
såsom Gjörwell en gång uttryckte sig, »bar spaden med en
melankolisk uppsyn» på historiens för dem båda stenbundna
mark. Men spaden förde ban onekligen med besked. De
fjorton åren sågo hans Svenska och Historiska arkiv, hans
Historiska märkvärdigheter och Upplysningar, hans Anecdoter om
märkvärdiga svenske män och framför allt hans Handlingar till Kart
XI:s historia utkomma i rask följd och flera af dem samtidigt,
xlktstyckena hemtades till allra största delen ur »stora herrars
arkiver», i främsta rummet Stenbocks och Gyldenstolpes, men
en mängd mer eller mindre kände samlare och älskare af
historien, såsom Gjörwell, Celsius, J. H. Lidén, lagman Ribbing,
frih. Hermelin, Schönberg, Georg Barfod, Gahm, hofmästaren
Westerdahl m. fl., lemnade bidrag, och han hade äfven tillträde
till Lovisa Ulrikas samlingar
Vid sidan af dessa verk uppdök den ena samlingen och
veckoskriften efter den andra. Den originelle bokauktionsnotarien
Ekholm framträdde med sina många, i historiskt hänseende
dock tämligen magra publikationer (1760—1770).
Auroraförbundet i Abo började 1771 med sina berömda Tidningar, som
inrymde flerfaldiga historiska handlingar, och Stockholms
Magazin (1780—81) meddelade hufvudsakligen ur Palmsköldska
samlingen i Uppsala många intressanta aktstycken, särskildt till
Erik XIV:s och Gustaf II Adolfs historia.
Om Bergius möjligen uti kritisk skärpa och Loenbom genom
mera planmässig och samlad verksamhet ha ett visst företräde,
kan dock ur andra synpunkter det främsta rummet bland dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
