Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA PUBLIKATIONER AF HISTORISKA HANDLINGAR.
343
svårligen uppväga Hadorph, Örnhielm, Peringsköld och
Palm-sköldarne, äfven om man till de förra lägger i vågskålen alla
disputationerna och magasinen. Man står något förvirrad och
förlägen inför denna svåröfverskådliga och svåråtkomliga massa
af tidningar och veckoskrifter, af arkiv och bibliotek, fatburar
ocli magasin, förråder och samlingar, bland dessa
märkvärdigheter och anekdoter, ålderdomsblomster och monument, småsaker
och allehanda eller hvad de nu må heta, som förvara i brokig
växling de tusentals aktstycken, som verkligen bragtes i dagen.
Det kräfves bibliografiska stadier för att hålla reda på dem och
det är endast gynnsamt lottade bokvänner, som kunna samla
dem på sin hylla. Tvånget att i ett tidehvarf med små
litterära resurser vädja till allmänhetens smak måste äfven de bäste
bland tidens utgifvare underkasta sig och erkände ock detsamma
öppet; det måste inverka såväl på urvalet som på ordnandet,
och redan vecko- eller månadsskriftens form pålade i det
hänseendet ett oundvikligt band. Hvad urvalet angår berodde man
dessutom vanligen af de enskilda handskrifts- eller
afskriftssam-lingarnes beskaffenhet. De bilda tillsammans med de tryckta i
sjelfva verket blott tvänne hvarandra motsvarande sidor i
tidehvarfvets skaplynne och sträfvanden, och det sjunkande intresset
för båda följdes åt. — Men samlingarne äro dock lätta att hålla
reda på i jämförelse med disputationerna, i hvilka den historiska
lärdomen och de historiska aktstyckena arkvis utminuterades,
insvepta i det akademiska latinets ordrika svada. Det är något
smått i hela ’ denna författare- och publiceringsmetod, och det
har onekligen hämnat sig på den sjelf, ty man är alltför ofta
benägen att betrakta denna litteratur såsom icke befintlig. Det
var för öfrigt endast få som i likhet med Adlersparre och
Loen-bom sökte bevara en viss enhet, ocli i allmänhet följde
handlingarna i vild oordning på hvarandra. Men kunde man i
veckoskriften förstå ocli ursäkta grundsatsen »varietas delectat»
är det omöjligt att göra det i den för lärda ändamål afsedda
disputation en. Om det sålunda också är förvånande mycket af
historiska handlingar, som på detta sätt liar publicerats, har
efterverlden ej på långt när haft motsvarande nytta därutaf.
Man behöfver ett register till denna litteratur, ett behof, som
samtiden visserligen erkände, men som i hvarje fall ännu icke
*) Jfr inledningen till Knös’ »Analecta».
Ilist. Tidskrift 1886.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
