- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjette årgången. 1886 /
347

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA PUBLIKATIONER AF HISTORISKA HANDLINGAR.

347

rlifvat öfver dem med den giriges oro, och aldrig ha lemnat dem i
andras händer;1) först femtio år efter hans död skulle de få begagnas.

Men betydelsen för svensk historia af det företag, som Bergius
aldrig fick lägga hand vid, var alltför uppenbar, för att planen
skulle få alldeles dö bort. »Det är skada, jag hade så när sagt
vanhederligt», yttrade Lagerbring, sjelf sysselsatt med medeltidens
historia, år 1773, 2) »att norden ännu intet kan framvisa något

corpus diplomaticum–– Intet hinder synes vara häremot utan

kostnaden allena, men mån tro den är oöfvervinnelig?» Han
bodde emellertid för långt från Stockholm pch var för
gammal för att kunna främja saken mera än med fromma
önskningar; sjelf anlitade han personer i hufvudstaden, som for hans
räkning kopierade pergamentsbref. Men det var en annan, som
till en af sin lefnads uppgifter gjort denna plans realiserande,
och det var Gjörwell. »Nu återstår för mig», skrifver han till
Lagerbring 1778, »blott en sak till eller den att bereda
inrättningen af en syssla här vid cail cell i et blott till samlande och
eclerande af ett svenskt corpus diplomaticum, och jag vill ej
förmoda att det skall misslyckas. Vinner jag nu äfven denna
saken och den skicklige mannen, som jag önskar, så är ock min
mission till slut och har ingenting vidare att meo nomine börja
eller bereda, utan blott att fortsätta och sluta.» Och med
ungdomens hela eld grep den redan åldrande publicistveteranen
verket an. Uti Stockholms Lärda Tidningar för 1778
offentliggjorde ban under hösten en af Fant författad artikel om
»nödvändigheten och beskaffenheten af ett svenskt corpus diplomaticum»,
hvilken, om den ej af Gjörwell var framkallad, måste kommit
väl till pass.3) Den »skicklige mannen» hade ban upptäckt i
den unge eloqventiæ et poeseos lektorn i Härnösand Carl Gustaf
Nordin och på sommaren samma år yppade han också för honom
sitt förslag. Han meddelade sig samtidigt med de officiella
målsmännen för den historiska vetenskapen, de båda
riksliistoriogra-ferna, morbrodern Magnus von Celse och ungdomsvännen Anders
Schönberg för att få deras utlåtanden. Men den tiden mer än

»Den salige mannen« skrifver Gjörwell till Lagerbring 1785 V3. »hade
gjort inför sig sjelf en dyr ed. att ingen annan skulle få röra vid de af hans
afskrifter, som efterverlden först om 50 år härefter skulle få upplysa och
uppbygga sig af.»

2) I företalet till tredje delen af hans historia.

3) Fants utkast var något vidtsväfvande, då Collectioiien skulle sträcka sig
ända till 1718, och vittnade om tämligen stor osäkerhet i fråga om det otryckta
materialet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1886/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free