Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
E. HILDEBRAND.
andra publikation *) Handlingar rörande Sveriges inre
förhållanden under konung Gustaf I (1841—1845), hvars första
afdelning (allt som utkom) rörde reformations- och kyrkoväsendet,
Det var ett i flere afseenden intressant uppslag. För första
gången anlitades för rent historiskt ändamål och på systematiskt
sätt de rika skatter, som förvaras i riksregistraturet, denna officiella
samling som på visst sätt ringaktats under förra århundradet. 2)
Men så länge utgifningen blott var beroende af en förläggares
offervillighet och enskildt nit, kunde ingenting på längden
uträttas, och Thyselii foretag afstannade ock 1845. 8)
Det var omsider vid den i så många andra afseenden
minnesvärda riksdagen 1853—1854, som K. M aj: t af rikets ständer
begärde ett statsanslag för utgifvande af handskrifter rörande
Sveriges historia, 2,000 rdr banko om året under nästa
statsregleringsperiod. Ecklesiastikminister var den tiden H.
Reuterdahl, men initiativet lärer ha tagits af konungen personligen,
xjärtill närmast föranledd af ett anbud den preussiska
vetenskapsakademien på förslag af Ranke gjort att låta trycka den i
Riksarkivet bevarade handskrifna fortsättningen på Chemnitz
historia öfver trettioåriga kriget. Hedern af denna publikation
ansåg konungen böra tillhöra det land, för hvars räkning
Chemnitz författat sitt verk.
Professor F. F. Carlson väckte med anledning häraf i
presteståndet motion om anslagets ökande till 5,000 rdr banko
»till offentliggörande af svenska riksdagars och mötens
förhandlingar från början af K. Gustaf I:s regering, samt äfven i öfrigt
till utgifvande af handlingar upplysande för fäderneslandets
historia». Motionären påpekade i sin motivering den nya
utveckling historieskrifningen allestädes tagit, i det
uppmärksamheten mer och mer drogs till folkets inre lif, förändringarna i
dess sociala tillstånd och samhällsförhållanden; han antydde de
skatter, som ännu slumrade i de svenska arkivens gömmor, och
framhöll särskildt betydelsen af att lära känna riksdagens egen
historia, för hvilken Sverige egde ett ovanligt rikt, ännu
obearbetadt och så godt som okändt material, samt åberopade
främmande länders, i synnerhet Frankrikes och Belgiens föredöme,
till sist framhållande att den af K. Maj:t äskade summan icke
*) Hans medarbetare Ekblom dog redan 1841.
2) En annan synpuukt få vi längre fram tillfälle att beröra.
3) 150 exemplar bade af staten inlösts. Th. utgaf dessutom 1848 nya
Bidrag till svenska kyrkans och läroverkens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
