Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER.
381
karakter än hymnerna i första bandet, äro dock äfven dessa
bevisligen, åtminstone till stor del, författade i Sverige. Vadstena klosters
förste generalkonfessor Petrus Olavi, som för klostret sammanskref
en messe- och gudstjensts-ordning, har författat flera bland dem.
En annan sång, »Hymnus de nativitate Jesu» är författad på
blandadt språk, latin och svenska. Detta band är tillegnadt konungen.
Ännu ett tredje återstår innan hela samlingen afslutats. Det är
många års arbete som här är nedlagdt, men så utgör ock denna nya
frukt af deri outtröttlige samlarens och utgifvarens verksamhet en
prydnad för vår litteratur, hvars värde äfven utlandet visat sig
uppskatta. Vi hoppas att det icke skall dröja länge innan vi få
lyckönska honom till det vackra, monumentala verkets fullbordan.
— Af Svenska Akademiens Haiidlingar har 62 delen utkommit,
innehållande bland annat Minne af öfver ståthållaren, generalen frih.
Joh. Albr. v. Lantingshausen, författadt af riksarkivarien C. G.
Malmström. L. tillhörde en lifländsk slägt, som först vid
1700-talets början inflyttade till Sverige och var den ende af dess
medlemmar som fick någon större historisk betydelse. Egendomligt nog
var det först efter en mångårig utländsk krigstjenst, som han
återkommen till fäderneslandet och redan hunnen till medelålder, nästan
omedelbarligen kunde på ett betydande sätt ingripa i det politiska
lifvet. Hans namn är förenadt dels med de hastigt omintetgjorda
planerna till en nv pfalzisk succession i Sverige, dels med det
pommerska kriget, dels med Stockholms stads historia. Hr Malmströms
framställning är gjord med den sakkännedom, som inan kunde vänta
af frihetstidens historieskrifvare. Särskild uppmärksamhet förtjenar
den jämförelsevis utförliga redogörelsen af det pommerska kriget,
hvari Lantingshausen nästan hela tiden deltog, detta krig, som
enligt författaren »knappast njutit rättvisa i den allmänna meningen»,
men på hvars minnen den svenska krigshären »utan blygsel kan se
tillbaka». Hvad L. sjelf angår har han äfven ur denna skildring
framgått med det rykte för »god reputation» bevaradt, hvaraf han
redan under lifstiden var i åtnjutande, och hvilket, som kändt är,
under frihetstiden icke vill säga så litet.
— Den nitiske bygdhistorikern, bergsbruksidkaren och ledamoten
af andra kammaren Johan Johansson har utgifvit ett nytt häfte (tredje
delens andra) af sitt intressanta arbete om Noraskog. Det innehåller
Bidrag till Karlskoga härads äldsta historia med 17 bilagor:
Grythytte härads bildande 1640; Anteckningar ur Hällefors församlings
äldsta kyrkobok; Från Finnmarken; Relationer om bergverken i
Örebro län år 1648 m. fl. andra berättelser om bergslagen i samma
trakt samt Hvarjehanda. — Karlskoga uppnådde 1886 enligt förf.
en ålder af 300 år såsom kyrkosocken. Det har varit närmaste
anledningen för honom att samla och utgifva dessa anteckningar om
hur bygden först bröts i dessa trakter. Det skedde som bekant
ganska sent. Första gången »Möckelsbodar», det första namn, som möter
här, nämnes är 1286, men som bekant var det egentligen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
