Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMLAREN.
II
sådan den föreligger i handskrift eller i äldre sällsynta tryck»,
därjämte samla och offentliggöra bidrag till svensk bibliografi och
literaturhistoria. Till den ändan beslöts att utgifva 1) en tidskrift,
Samlaren, i tvångfria. häften, innehållande hufvudsakligen samlingar till
svensk bibliografi och literaturhistoria; 2) förut otryckta eller endast
i få exemplar tillgängliga arbeten. Under fem år har denna
verksamhet fortgått. Arbetsutskottets sekreterare hafva under denna tid varit
docenten Schlick och grefve Lewenhaupt. Till 1885 års slut hafva
åtta häften af tidskriften utkommit saint följande särskilda arbeten:
Dagboksanteckningar af J. G. Oxenstierna 2 häften, Ur en
antecknares samlingar (af Klemming), En svensk ordeskötsel af Sam.
Columbus, Skrifter af C. G. Tessin 2 häften, G. Benzelstiernas
Censors-journal för åren 1737—46 3 häften, 1500-och 1600-talens visböcker
3 häften (ej afslutade). Det är sålunda ett icke ringa antal skrifter,
som utgifvits. Huruvida sällskapet kan fortfara på samma sätt, beror
naturligtvis på den anslutning, som det kan få. Därmed har ej alltid
varit så lyckligt stäldt. Medlemmarnes antal har från 1881 ända
till 1884 varit i ständigt sjunkande. Oaktadt flere af de flitigaste
medarbetarne lemnat sina bidrag kostnadsfritt, kan dock sällskapets
verksamhet ej fortgå i samma skala som hittills, om ej ställningen
förbättras. Under hösten 1885 har därför en ny inbjudning utgått
och med en relativt rätt god framgång. Redan har på nyåret ett
häfte af Samlaren utlemnats, innehållande uppsatser af Klemming,
Schück, Hernlund m. fl.; med detta följde ett nytt häfte af 15-och
1600-talens visböcker. Ännu ett större arbete, i bibliografi, lär
färdigt föreligga, och kommer törhända redan under år 1886 att utgifvas.
Såsom af denna korta redogörelse framgår, har Svenska
literatur-sällskapet troget och flitigt följt sin uppgift att arbeta i svensk
bibliografi och svensk literaturhistoria. Den förra af dessa vetenskaper kan
naturligen aldrig blifva populär; men för hvarje vetenskapsman och
icke minst för historikern är den af intresse. Det mest betydande
arbete i denna väg af Sällskapets produktioner är naturligen
Klem-mings »Ur en antecknares samlingar», förut tryckt endast i ett fåtal
exemplar. Detta verk är äfven förhistorieforskaren ett rikt fyndställe.
I korta prof meddelas här många kraftiga drag till vår kulturhistoria.
Yi kunna exempelvis nämna: om rättsbegreppen vid början af
1700-talet (sid. 12), en kostelig rrie deltidssatir öfver abboter (sid. 48),
miraklerna i Vita Catharinæ. Äfven resultaten af de senaste
forskningarna om boktryckerikonstens första alster i vårt land liksom ock om
den äldsta säkert daterade tryckprodukt med rörliga typer (af åren 1454
och 1455) finnas här. Många bidrag till historien om reformationens
utbredning i Sverige innehållas i de lärda undersökningarna om vår
äldsta svenska katekes (af år 1526), psalmbok (1526, 1530) och
postilla (1528). Här finnes således mycket för historikern af särskildt
intresse, om ock ett och. annat endast »for den curieuse läsaren till
tjänst länder», det vill här säga den entusiastiske bokälskaren.
Om det gäller för alla tider hvad vår store häfdatecknare sagt i
sin Karl XI:s historia: »Hvad denna tid har tänkt och diktat hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
