Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
fällen gjorde sig skyldig, gillats eller ursäktats af flere författare,
men när han fått umgälla sina litterära synder och svagheter, har
sådant klandrats såsom oförsynt eller ohöfviskt. Denna
undantagsställning för Leopold belyses äfven af följande af förf. anförda
exempel. Svenska Akademien ansåg sig 1835 icke kunna invälja
Atterbom till ledamot, därför att han 1833 i Svenska Litteraturföreningens
tidning skrifvit en oförbehållsam kritik öfver då utgifna 4:e och 5:e
banden af Leopolds skrifter (II? s. 66). Enahanda var förhållandet
1837, emedan A. samma år i l:a delen af sina då utgifna dikter
upptagit mot Leopold rigtade polemiska rimmerier från Nya skolans
första år (II, s. 95). Men då Leopold förfarit på samma sätt i sina
af honom sjelf utgifna »Samlade skrifter» och då akademiens ledamot
Enberg, som utgaf del. 4—6 af desamma, följt exemplet, så att
Atterbom i 6:e delen 1833 fick läsa det för honom nedsättande stycket
»Silfvertonen», så synes akademiens finkänslighet vid förenämda
tillfällen varit nog långt drifven, låt vara att den ena af parterna ej
längre tillhörde de lefvandes antal.
Med 13 kapitlet (II, s. 223 o. f.) eller frän och med
akademiens 70:de år ändrar framställningen på anförda skäl karaktär.
Det förhållande, att många där berörda personer, inom eller utom
akademien, ännu lefva har nämligen pålagt förf. vissa restriktioner,
hvilka visserligen måste erkännas vara fullt befogade. Framställningen
blir därigenom mera »registerartad», och de sista 30 åren behandlas på
70 sidor, hvilka dock äfven de innehålla åtskilligt af intresse. Slutet
af senare delen (s. 294—494) upptages af meddelanden om
akademiens prisstiftelser, tillfälliga pris, gåfvor, bibliotek, stipendier och
akademiens arbeten, allt af betydelse i litteraturhistoriskt hänseende.
Därefter följa förteckningar på akademiens ledamöter och pristagare
med biografiska uppgifter om en och hvar. En eller annan
anmärkning torde kunna göras. Om Leopold säges sålunda bl. a., att han
är född »den 2 apr. (enligt annan uppgift d. 23 nov.) 1756».
Leopold har sjelf märkligt nog i sin ungdom skriftligen uppgifvit
sig vara född d. 23 nov., men Braad, som omkring 1780 afslöt sin
Ostrogothia Literata, har däri, utan tvifvel efter uppgift från
Leopolds anhöriga i Norrköping, antecknat att denne var född d. 26
mars. Att han döptes d. 3 april, det bestyrker Maria församlings i
Stockholm dopbok.
Svenska akademiens historia, af hvars rikhaltiga innehåll ofvan
gjorda strödda anmärkningar visserligen icke afse att ge en
uttömmande framställning, är, sådan den nu föreligger, måhända icke i alla
delar så fullständig som man skulle önska, men det oaktadt genom sin
sakrika och objektiva framställning ett för vår litteraturhistoria
synnerligen värdefullt arbete, hvari man finner en mängd intressanta och
förut okända upplysningar* arbetet är dessutom försedt med ett
ypperligt register.
K. F. Werner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
