Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
ria. Han skapade då det beundransvärda, ofvan omnämda verk, i
hvilket omkring den spanska arfsföljdsfrågan, det centrala ämnet för
Ludvig XIV:s politik, är samlad till enhet den vidtförgrenade franska
diplomatien under hans tid; i form af offentliggjorda handlingar med
mellanskjuten text framställes här i sjelfva verket Ludvig XIV:s
regerings historia intill freden i Nimwegen 1679. Detta Mignets verk,
ursprungligen ämnadt att omfatta en långt större tidrymd (1659—1738),
blef visserligen ofullbordadt och. ej heller sedan i samlingen
efter-bildadt, en torso, om hvilken Le Glay’s ord i företalet till ett annat
af samlingens verk gälla: »V excellence du modèle a découragé V
imitateur». Men om ej på samma sätt, så på annat — genom mera utförliga
och uttömmande aktmessiga urkundsamlingar — följdes den beträdda
vägen, och så kommo bland andra till stånd Berger de Xivreys,,
Avenels och Chèruels oskattbara samlingar af Henrik IV:s, Richelieus
och Mazarins bref och statspapper, verk, utan hvilka Europas politiska
historia i det 17:de århundradet öfverhufvud ej mera kan studeras.
På samma gång blefvo också genom Mignet utrikesarkivets så länge
girigt vaktade skatter tillgängliga för enskilda forskare, om också då
blott för en kort tid, ty Fr. von Raumers indiskretioner och andra
skäl föranledde snart åter arkivets stängande.
Hvad julimonarkien begynte, har nu republiken återupptagit.
Det franska utrikesministeriets arkiv är åter öppnadt för forskningen.
Detta förnyade och, såsom man skall hoppas, definitiva öppnande
fäster sig åter vid ett af de stora namnen från julimonarkien, ty det
skedde 1874 under hertig Decazes’ utrikesministerium. Arkivet stäldes
under en permanent Gommission des archives diplomatiques, i hvilken
for en tid historieskrifvaren Henri Martin förde presidiet. Och ej
blott öppnades det då för den enskilda forskningen; den nya
arkivkommissionen fattade äfven såsom sin pligt att till forskningens gagn
sörja för utgifvandet af urkundserier af sådan vigt ocli omfattning, att
det offentligas mellankomst därvid kunde erfordras. I
öfverensstämmelse härmed var det som Albert Sorel 1880 framträdde med förslaget
att begynna dessa serier med offentliggörande af instruktionerna för
Frankrikes sändebud i utlandet under tiden från Vestfaliska freden till
Franska revolutionen. Förslaget vann arkivkommissionens bifall, och
planen därför faststäldes af utrikesministeriet 1882. Enligt denna är
det ej såsom vid Collection de documents inédits vederbörande
myndighet, som omedelbart har omsorg om arbetet; detta anförtros af
kommissionen åt enskilda vetenskapsmän och verken utgifvas under
kommissionens auspicier med dess kontroll. Inom denna första serie af
publikationer är en volym inrymd åt hvarje land, med hvilket
Frankrike stått i vigtigare förbindelse. Volymernas antal är tills vidare
bestämdt till 11, men då i denna lista Polen, Portugal och alla
italienska stater, utom Kyrkostaten och Sardinien, saknas, är att antaga,
att antalet kommer att utvidgas. At förslagsställaren Albert Sorel,
den snillrike författaren till L’Éurope et la révolution française,
anförtroddes det nya samlingsverkets första del, Österrike; åt Armand
Baschet, den ryktbare forskaren i Venezias arkiver, en annan del,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
