Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Bland dem som ihärdigast och lyckligast arbetat på detta svåra
fält framstår tidigt d:r Oscar Montelius.
Redan 1871 började han framlägga resultat af de typologiska
forskningar som, alt jämt fortsatta, satt honom i stånd att i detalj
uppvisa utvecklingen af de flästa fornsakstyper från denna tid, och
redan 1872 kunde han våga i sin välkända Atlas till Sveriges
forntid — för första gången — verkställa en egoskilnad mellan de bägge
bronsåldrarne, hvilka Worsaae 1859 antydt.
Efter grundliga forskningar i Europas flästa länder, framför alt
i Italien (hvaraf den innehållsrika afhandlingen om »Spännen från
bronsåldern och ur dem närmast utvecklade former» är en frukt)
återvände d:r M. till de nordiska gåtorna. Elera sedan dess utgifna,
mindre afhandlingar (»Minnen från bronsålderns slut i Norden», »Ett
fynd från vår bronsålders äldsta tid», »Den nord. bronsålderns
ornamentik och dess betydelse för frågan om periodens indelning», alla i
"Vitt.-Akad. Månadsblad, m. fl.) hafva gifvit oss en inblick i
undersökningens gång. Nu föreligger den nya teorin färdig och
fullständigt framstäld i det mot slutet af förra året utkomna arbete, för
hvars vigtigaste innehåll en kort redogörelse här skall lämnas.
I en inledning redogöres först för utvecklingen af
forskningarna rörande den nordiska bronsålderns kronologi och särskildt
erhålla d:r Sofus Müllers för tio år sedan framstälda åsigter en
grundlig kritisk behandling. Redan förut, särskildt i Månadsbladet för
1881, har d:r Montelius skarpt belyst den Müllerska teoriens
ohållbarhet och efter den grundliga utredning som här lämnas, lär väl
denna fråga kunna anses utagerad. l) I bilagorna A och B
meddelas detaljerade förteckningar på alla nu kända fynd af två för denna
fråga vigtiga fornsaksformer. Dessutom äro på tvänne kartor
fyndorterna för alla dessa fynd utmärkta, så att man erhåller en lätt
öfverblick öfver de särskilda formernas utbredning. Dessa kartor äro af
betydelse icke blott för den nämnda stridsfrågan, utan lämna ock
antydningar om bronsålderskulturens gradvisa utbredning öfver det
nordiska området, en fråga, som påtagligen är af största betydelse. En
ny belysning erhåller denna fråga af den omständigheten att, såsom
d:r M. 1881 visat, bernstensområdet vid Nordsjön under de äldre
tiderna spelat en större rol vid handelsförbindelserna med Södern,
än det preussiska.
I förra delen af den egentliga undersökningen upptager förf. till
behandling de vigtigaste serierna af bronsåldersfornsaker från Norden
och uppvisar i detalj typernas utveckling. En stor del af dessa
ty-pologiska undersökningar är förut af förf. tid efter annan
offentliggjord, men man finner dem här sammanförda och ytterligare
utvecklade. Med tillhjälp af de samlade fynden, af ornamentiken m. m.
Uti en i denna tidskrift, årg. 1881, intagen recension af Sveriges
historia del. I betecknas läran om bronsålderns delning i en äldre och en yngre
såsom »föråldrad». Ree. var icke fackman och d:r Montelius hade då ännn icke
haft tillfälle att försvara sin åsigt. J3essa omständigheter kunna i någon man
förklara det förhastade omdömet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
