Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
att förvandla den relativa tidsbestämningen till absolut, att öfversatta
den till vår vanliga tidräkning. Det är detta som d:r M. i senare
delen af sin afhandling har gjort, och det i en omfattning och med
en noggrannhet som man icke så snart hade kunnat våga hoppas.
Om någon, när arbetet förra hösten utkom, händelsevis råkat att först
slå upp sid. 196, så måste han hafva blifvit i hög grad öfverraskad;
så ny och så djärf förefaller vid första anblicken den där
meddelade synkronistiska tabellen. Och öfverraskningen torde icke hafva
blifvit mindre, när han granskat taflan och t. ex. funnit att vårt
vanliga, välkända, vackra bronssvärd (som så lifligt slagit an på våra
konstnärer att de ofta icke kunna afhålla sig från att sätta det i
händerna på våra frejdade förfäder vikingarne), att detta svärd »tillhör
början af det århundrade då konung David lefde», en tidpunkt då
man varit van att tänka sig flintdolken och stenyxan i bruk i våra
trakter. Om då tanken på »liflig fantasi» i första ögonblicket
inställt sig hos den öfverraskade, kunde man väl förlåta honom. Men
han skall snart finna att byggnaden ej hvilar på lös grund.
För att fastställa vår bronsålders absoluta kronologi, måste
undersökningen riktas på Söderns kulturländer. Men äfven här äro
förhållandena ännu icke utredda eller åtminstone mycket olika åsigter
därom framstälda och förf. måste bygga upp sin kronologi från
början. Den utredning som därför göres är af ett synnerligt stort och
allmänt intresse.
Man har hittills, säger förf., varit altför benägen att göra
kännedomen om järnet för gammal i Södern. I Egypten, har man menat,
var järnet kändt åtskilliga tusen år före Kr. f. Men frågan kan,
märkvärdigt 110g, ännu icke anses utredd. Såsom icke varande
egyptolog uttalar förf. sig med en viss reservation om dessa förhållanden,
men han visar att inga säkra bevis äro framlagda för järnets
uppträdande i Egypten under dess äldre tider och påpekar, att ännu så
sent (från egyptisk ståndpunkt sedt) som under den 20:de dynastien,
i väggmålningarne från Bamses IILs graf, röda vapen förekomma,
ehuru de flästa äro blå. Men de röda vapenbilderna angifva att
materialet är brons.
Liksom för Egypten så kommer förf. äfven för Orientens öfriga
gamla kulturländer till det resultatet att »den äldre delen af den
historiska tiden måste kallas bronsålder.»
I Grekland hafva Schliemanns bekanta undersökningar vid
Mykene bragt i dagen minnen från en ren bronsålder under senare
delen af det andra årtusendet fore Kristus; den egentliga järnålderns
början måste således sättas betydligt senare.
När vi hinna Italien är det arkeologiska materialet numera
öfverväldigande rikt och därför af oerhörd betydelse för kännedomen
om Europas äldre kulturförhållanden och särskildt naturligtvis för de
förr så dunkla frågorna om tillståndet i Norra Italien före rom
ar-väldets utbredande dit. D:r M. har utförligt behandlat detta ämne
i sitt arbete om »Spännen från bronsåldern». Här meddelas nu blott
i korthet det kronologiska resultatet af de forskningar som förf. 1876,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
