Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
lifligt af Gyllenstierna, som ifrågasatte de kungl, rådens makt
att påbjuda något nytt, utöfver hvad ständernas bevillningar
eller de af konungen utgifna kontributionsplakater innehållit;
hvad konungen sjelf icke velat göra, det borde de icke heller
göra; han, Gyllenstierna, kunde icke samtycka till något, som
sträfvade mot riksdagens beslut och förordningar. Gyllenstierna blef
ensam i sitt motstånd; alla de andre rådsherrarne ansågo nöden
icke hafva någon lag; endast edgången utbyttes mot en försäkran
på samvete och redlighet; i öfrigt blef plakatet godkändt. Men det
var ej möjligt annat, än att de skulle känna sig gå på osäker
mark, när till och med en af deras egen krets förehöll dem, att
deras åtgärder saknade laglig befogenhet.
En ännu häftigare strid föreföll tre veckor derefter (d. 24
Jan.). Det var fråga om anskaffande af medel till flottans
utrustning, då den dubbla kontributionen icke ansågs förslå ens
till halfva kostnaden. Man måste tänka på lån och förskott
eller frivilliga gåfvor. Stockholms förnämste borgare, till hvilka
man vändt sig, hade nekat att lemna förskott, men erbjudit sig
att frivilligt gifva ett visst qvantum af sin egendom, med
vilkor att det skedde på samma sätt öfver hela riket, och att
hvar och en finge efter samvete beskatta sig sjelf utan att
behöfva förklara sin förmögenhet. Wrede ansåg detta ingenstädes
i verlden låta sig göra «utom i Holland», Gyllenstierna önskade,
att man kunde öfvertala några till att lemna förskott utan pant;
han såg icke, huru konungen skulle kunna igenlösa kronans
pantsatta gods och inkomster; han för sin del skulle icke vilja
begära sådana panter, och derföre hölle han ock betänkligt att
utfärda och underskrifva några förpantningsbref, Detta anfall
på en finansåtgärd, som grundade sig på konungens påbud af
d. 13 April 1700 och var den enda, som i ögonblick af
ytterlig nöd, såsom det närvarande, kunde bringa snar hjelp, tycktes
jämväl vara ett anfall mot Wrede personligen, som gjort kronan
stora försträckningar mot pant och äfven nu stod i begrepp att
lemna nya förskott. Också tog Wrede Gyllenstiernas ord
mycket hett, hänvisade honom på konungens befallning, och
förklarade, att så länge denna sak sattes under spörsmål, kunde han
icke göra något förskott; hvarföre han genast contramanderade de
penningar, som han ämnat låna kronan, viljande heldre gifva
konungen 10,000 d. s. m. i ett för allt och slippa att göra förskott.
Men Gyllenstierna fortfor: man hjelper en vän ur nöden för intet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
