Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
Den uppgift, som nu ställdes för sekreta utskottet att finna
rnedel till att fylla statens behof, var sådan, att ingen
tycktes-vara angelägen att komma fram med något förslag. Att täcka
bristen genom nya skatter var otänkbart. Att upplåna
tillräckligt stora summor lät sig ej heller lätteligen göra; ty dels funno»
inom landet inga stora rikedomar, dels syntes framtiden så oviss,
att man kunde betvifla rikets förmåga att återbetala, hvad som
skulle lånas, dels hade också kronans skulder under föregående
tid blifvit afskuddade på ett sådant sätt, att en hvar väl kunde
sky för att få något med statens penningverk att skaffa* »Nu
se vi, hvad det gör, att krediten är borta och ruinerad», yttrade
en köpman i sekreta utskottet d. 14 Apr. »Om man hade
säkerhet», sade biskop Svedberg (d. 19 Apr.), så ville något hvar
försträcka efter förmågan»; och en annan gång (d. 23 Apr.):
»Näst det att vi bedja Gud, måate det ändtligen lagas så, att
krediten hålles; men jag tror, att det är omöjligt; ty man fruktar
för de förra tiders exempel, att de som förskjuta, komma under
efterräkningar».
Till svårigheten att finna råd kom också fruktan att
misshaga genom att uttala, hvad man tänkte; äfven här verkade
minnet från föregående riksdagar afskräckande. »Man kunde väl
hafva ett och annat förslag, om man allenast kunde säga det
man menar», yttrade Svedberg i sekreta utskottet (d. 14 Apr.)
och i presteståndet (d. 12 Apr.): »vi hafva en konung, som
förbehållit sig att göra och låta, och vi vete icke, med hvad frihet
vi här sitte och deliberera om medels anskaffande». Derför
önskade man, att rådet skulle gifva något förslag; men rådet visade
dertill ingen benägenhet, utan fordrade af sekreta utskottet, att
det skulle anvisa medel. Men den ordförande, som rådet gifvit
sekreta utskottet, landtmarskalken Clerk, saknade den förmåga
att pådrifva och leda öfverläggningarne, som under dessa
förhållanden skulle hafva erfordrats.
Nödvändigheten af snar hjelp blef dock för hvarje dag mera
inlysande genom underrättelserna, att Viborg redan- belägrades
och bombarderades, att Riga hårdt ansattes, att Pernau måste
falla, om det ej genast undsattes med 4,000 tunnor säd, att
flottan ej kunde utlöpa af brist på medel, under det att
Danskarne redan voro i sjön, att man måste tänka på att sätta
Stockholm i stånd att försvaras mot ett fiendtligt anfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
