Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄKDERNA8 UT8KOTT8MÔTE 17)0.
23
och skoningslöst fördömde den prohibitiva riktning, som
närings-lagstiftningen sedan den senare delen af Carl XI:s regering tagit
— och dessutom vidrörde åtskilliga andra ämnen: uppfostran,
öfverflöd och prakt, exekutionsväsendet m. m. — väckte mycken
anstöt. När Hylteen slutat uppläsningen, tillkännagaf
landtmarskalken, att adeln, som förut fått del af skriften, icke velat
befatta sig dermed. Horn förehöll de deputerade, att ständerna
blifvit sammankallade till att hjelpa riket, men icke för att
komma fram med sådana påminnelser, som rörde ändring af
konungens förordningar, hvartill D. Exc. icke voro bemyndigade;
han höll före, att borgerskapets skrift icke borde emottagas, utan
Jemnas tillbaka.
I rådets sammanträde följande dag (26 Apr.) tog Horn åter
upp frågan: han erinrade sig de betänkligheter, som rådet haft
vid ständernas sammankallande, och att i sjelfva kallelsebrefven
blifvit infördt, att ingen skulle komma med några besvär, utan
att man dermed skulle vänta till konungens hemkomst; och nu
hade likväl borgerskapet gått till den djerfheten, att det låtit
uppläsa en eftertänklig skrift med många besvär i sådana saker,
hvaröfver H. M aj: tö egna nådiga förordningar funnos; han
lemnade till D. Exc:s ompröfvande, huru detta brott borde anses.
Sjelf ansåg han, att borgerskapet borde åläggas att göra afbön,
och att rådet icke skulle upptaga förbrytelsen, utan lemna den
till H. Maj:ts egen pröfning. Wrede, hvilken väl hade varit den
egentlige upphofsmannen eller åtminstone den kraftigaste
befräm-jaren af den prohibitiva näringslagstiftningen och derföre kunde
hafva känt sig i synnerhet sårad af borgerskapets kritik, tog .
saken lugnare: han fann deras skrift full af orimligheter; de
talte på saker, hvaraf de icke det ringaste förstode; der vore
•öfver alla saker sådane förordningar gjorda, att de icke kunde
vara bättre; men han fann det icke vara rådligt att göra stort
väsen derom, utan ville, att skriften skulle lemnas tillbaka, och
ingen annan mottagas än den, som vore af alla tre stånden i
sekreta utskottet samtyckt; hvarjämte landtmarskalken borde
föreställa borgerskapet dess ofog att framkomma med en sà
orimlig och eftertänklig skrift. De öfriga Kungl, råden tyckte
understöddes, må derifrån, p. 405, anföras: Kammar- och kommers-kollegium
befallte d. 21 Maj 1708 och 28 Juni 1709 de handlande i Göteborg att årligen
taga minst 10,000 alnar sidentyg från sidenfabriken i Stockholm, ehuru de
handlande uppgåfvo, att de ej kunde afyttra ett så stort parti, och att fabrikens
tillverkningar voro sådana, att hvad de förut tagit derifrån, ej kunnat säljas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
