Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8TÅNDKBNA8 UTSKOTTSMÖTE 1710.
27
alltid, att det icke jost var de förmögnaste, som lefde öfverdådigast;
men åsynen af lyxen väckte förmodan om rikedom.
När nu ständerna enligt rådets uppmaning måste vara
betänkta på att utfinna nya medel till inkomst, förenade man sig
iätt nog om att lägga afgift på bruket af vissa öfverflödsvaror.
Det beslöts nämligen, att hvar och en utom bondeståndet, som
intill denna tid brukat, eller så länge denna afgift upptoges,
brukade peruk, skulle erlägga 1 d. s. in.; och sammaledes hvarje
qvinsperson, som burit eller bar någon fontange; men för drängar
och pigor, som tilläto sig bruket af dessa hufvudbonader, höjdes
afgiften till 1 carolin (= 11/4 d- s. m.) För bruket af täckt
vagn med 4 hjul skulle betalas 2 d. s. m. och för bruket af
chaise eller cariol 1 d. s. m. Från dessa afgifter frikal lades
Finland, »emedan det på mångahanda sätt nu i så lång tid
svårligen hade kännt och dragit krigsbördan»1).
Vid denna kontribution hade ständerna velat fösta det
förbehåll, att den allenast skulle utgå för en gång och icke dragas
till exempel för framtiden. När sekreta utskottet i rådet (d. 10
Maj) anmälte ständernas bevillning, påminte Horn, att »ett sådant
förbehåll icke vore anständigt, emedan Hans Maj:t vore en
souverain herre»; konungen hade att befalla och vi att lyda —
och förbehållet blef också utan någon motsägelse utelemnadt. —
Vid riksdagarne 1686 och 1689 hade det ännu icke ansetts
oanständigt att göra dylika förbehåll. Men Horn anmärkte, att.
detta icke vore någon riksdag, och att man måste undvika allt,
som kände gifva tillfälle att misshaga H. Maj:t.
Emellertid var det ögonskenligt, att denna bevillning icke
skulle långt förslå, och flere andra utvägar att skaffa medel
sattes i fråga utan att vinna bifall. En sådan var att med en
fjerdedel höja den lilla tullen, som uppbars i alla stadsportar på
lifsmedel m. m.; men man fann, att detta skulle för mycket
trycka den fattige. Mera understöd fann förslaget om en afgift
på skorstenar; men borgerskapet bekämpade det ifrigt, och det
föll. Ett annat förslag var att pantsätta någon provins, helst
en sådan, som låge utsatt för faran att gå förlorad — man nämde
Grotland och Ösel, äfvensom Verden; man hoppades, att möjligen
genom pantsättning de skulle kunna räddas: inen man förbisåg
icke vådorna af en sådan åtgärd och skydde att derom fatta be-
!) Det var biskop Svedberg som först föreslog afgift på peruker och
fon-tanger, domprosten Molin på åkdon. S. U:s prot. d. 7 Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
