Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8TÅNDBBNA8 UTSKOTTSMÖTE 1710.
35
ville lyfta någon lön, så skyndade Hylteen, Svedberg och
Gyl-lencreutz, den ene efter den andra, att förklara, att »hvad
medlens disposition angår, så blanda vi oss icke deruti, och det
förstå vi oss icke på; det censurera vi icke och befatta bss
icke dermed»1).
Midt under denna håglösa nöd visade ständerna en
storartad frikostighet mot en högt förtjent man — segraren vid
Helsingborg. Han hade pantsatt det hus han egde på Blasieholmen
för ett lån i banken på 15,000 rdr, och häftade ytterligare för
4,000 rdr räntor på skulden. Han begärde att få blifva qvitt
sin skuld, mot det att banken finge öfvertaga huset. Men
ständerna beslöto att efterskänka skulden och låta honom behålla
huset. Gyllencreutz och flere andra af adeln klandrade denna
frikostighet med bankens medel, d. v. s. med andras medel, då
banken var i det tillstånd, att den ej kunde fullgöra sina
förbindelser8).
Banken kunde nämligen icke allenast icke vid uppsägning
återbetala låntagna kapitaler; den hade till och med svårt att
ordentligt erlägga räntorna derpå. Gyllencreutz, som ända från
bankens början varit med om bankoärendenas behandling, och
andra jämte honom, yrkade både i sekreta utskottet och i
stånden på nödvändigheten af en undersökning, hurudan ställningen
var. Ett utskott till granskning af bankens tillstånd och
förvaltning blef också tillsatt af de tre stånden, som garanterat
banken; men utskottet hann icke att fullgöra sitt uppdrag, medan
ständerna voro samlade, utan fick fortfara efter mötets slut.
Någon verksam åtgärd till bankens återupphjelpande blef icke
af mötet vidtagen8).
Miss-stamningen mellan rådet och ständerna — eller en del
af dem — ökades sannolikt af en annan fråga, som samtidigt
med den om ständernas åtskiljande var å bane, nämligen frågan
om en beskickning från ständerna till konungen. Den väcktes
först på riddarhuset (d. 23 Apr.) af en kammarherre Erik Sparre;
’) S. U:ts prot. d. 25 Maj. Af de kungl, råden skulle dock Frölich få ut sin
lön, emedan han icke hade något annat att lefva af. — Axel Lewenhaupt, som
icke var ledamot af S. U. men likväl var tillstädes och blandade sig i
diskussionen, mente, att det nog fanns penningar i landet, och att en souverain konung
och senat kunde taga ut dem : men han fick icke något medhåll af S. U:ts
ledamöter.
2) S. U:tß prot. d. 24 och 25 Maj. Adelns prot. 7 Juni. Reservationer
bland bilagorna.
3) Adelns prot. 15 Apr., 7 Juni. Prest. prot. 15, 16, 26 Apr. S. U:ts prot.
25 Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
