Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
upptogs sedan i sekreta utskottet och hade många ifriga
förespråkare, bland dem Nicodemus Tessin och biskop Svedberg,
hvilka begge jämte andra skäl för beskickningen åberopade
prinsessan Ulrika Eleonoras önskan. Sekreta utskottet beslöt
verkligen (5 Maj) att »sända ut några till H. Maj:t för att se, huru
H. Maj:t mår». — Men saken hade också motståndare, bland
dem både den ordinarie och den vikarierande landtmarskalken;
och rådet ställde sig från början kyligt och misstroget mot
förslaget, hvilket också led af en viss oklarhet rörande ändamålet
med beskickningen. Då det sades vara att underrätta sig om
konungens tillstånd, så invändes, att derom hade man
underrättelser genom bref. Äter då det sades vara att betyga konungen
ständernas vördnad, så anmärkte Cronhielm, att hvarken
konungen eller ständerna vore betjenta med, att någon sändes allenast
för att complimentera — eller såsom Horn i rådet uttryckte
sig: det är fåfängt att skicka och complimentera, ty complimenter
aktar konungen icke. Något verkligare ärende måste
beskickningen hafva, och det kunde ej vara något annat än att
underrätta konungen om rikets tillstånd, ehuru några bestridde, att
detta var meningen. Men häri låg förmodligen stötestenen:
rådet hade, såsom vi berättat, redan före ständernas
sammankallande utsändt en kanslitjensteman för att gifva konungen
fullständiga upplysningar, och ansåg derföre en ny beskickning
i samma ändamål onödig; befarade väl också, att ständerna
skulle utse till sändebud någon, som kunde ställa till oreda —
»någon brouillon», såsom Wrede uttryckte sig. Valet föll sig
svårt; flere föreslogos men ursäktade sig. Ändtligen förenade
sig sekreta utskottet (d. 24 Maj) derom, att en af de
utskickade skulle vara general-major Dücher; och man begärde, att
rådet skulle gifva honom instruktion. Men rådet vägrade att
befatta sig dermed, emedan det ansåg hela saken onödig;
ständerna måtte gerna utse sändemän, en eller flere, men icke Dücher,
ty han vore för K. Maj:ts tjenst omistelig här hemma, — han
var en af dem åt hvilka inan uppdragit att sörja för Stockholms
försvar; sändemännen skulle af rådet få pass och
rekommendation; men rådet förmodade, att de icke skulle på ständernas
vägnar hos konungen föredraga några besvär, emedan det ej torde
vara H. Maj:t behagligt, ej heller der i främmande land anständigt
och gagneligt. När detta rådets uttalande anmältes på
riddarhuset, fann man bäst att låta frågan förfalla. Väl sökte Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
