Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8TÅNDEBNA8 UT8K0TT8MÖTE 1710.
39
förkofran; men hvad i D. Exc:s makt icke står, att de ville det
vid H. M:ts lyckliga hemkomst i bästa måtto såsom vår
underdåniga bön hos H. M:t rekommendera.
Den sålunda förordade skriften kallades »berättelse om K.
Maj:ts trogna undersåtars och ständers nu för tiden varande
släta tillstånd och huru genom deras välgång och upprättelse
det allmänna bästa förmodas kunna igen blifva befordradt».
Innehållet är i korthet följande: En otrolig medellöshet hade
mött och hindrat ständernas bemödanden att finna utvägar till
behofvens fyllande. Man hade väl tyckt, att en och annan
efter utvärtes anseendet skulle hafva någon egendom; men
dermed vore så beskaffadt, att sådan egendom antingen vore på
allehanda sätt besvärad och osäker l) eller intet gällande, eller
ock dess egare utan reda medel, varaqdes osäkerheten och
miss-krediten allmänt så stor, att största delen ringa hade att tillgå,
särdeles sedan lånebanken råkat så olyckligen i misskredit, att
undersåtame, som nästan alla sina redbara medel der insatt,
icke något deraf finge kommendera och nyttja utom det ringa
intresset; så att ögonskenligen allt måste af sig sjelft förfalla,
der icke på detta eländet af kunglig nåd kunde ske någon
förändring. Det vore visserligen sä, att medan kriget varade,
sådant icke gerna kunde fullkomligen verkställas; men så lefde
man dock i den underdåniga förhoppningen, att Gud lärer beveka
H. K. M. att ju förr ju heldre tänka på de medel och vägar,
som kunde lända till befordran af dess trogna undersåtars
uppkomst och välgång.
Derefter framställes den allmänna torftigheten och dess
särskilda orsaker för hvart och ett af de fyra stånden.
Bondeståndet hade i förra tider, då utlagorna voro ringa och drägliga,
suttit i godt välstånd, hvilket varat intill de senare tider, ja
ännu i mannaminne, att mestadels alla bönder hade i sina hus
silfverbälten, silfverbägare, skedar m. m. — ja mången satt rik
och behållen och kunde uppföda sina barn i studier. Men nu
deremot voro de samt- och synnerligen alldeles i grund så utarmade,
att de hvarken kunde fulleligen betala sina utlagor, ej heller hade
krafter att så häfda sina hemman, som tillbörligt vore; ja de
hade med allt sitt arbete icke födan, utan måste med största
elände och besvär draga lifvet fram, derföre att de voro under
så stor last af utlagor och restantier, att de aldrig fingo tid att
*) Redaktions- och räfste-anspråk ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
