Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
som mötet uttalade, ej kunde annat än gifva åt den inhemska
styrelsens myndighet och anseende ett välbehöfligt ehuru föga
tillräckligt stöd.
Men det är i ett annat afseende, som mötet har sin
förnämsta betydelse. Rådsherrarne, då de i Februari öfverlade om
dess sammankallande, förbisågo icke, att mötet skulle kunna
blifva ett tillfälle för ständerna att »komma fram med sina
la-mentationer»; men de hoppades att kunna förebygga detta.
Sådant lyckades likväl endast till en början; det var omöjligt att
på längd tillbakahålla, hvad som rörde sig i allas tankar. Att
ständerna så öppet gåfvo uttryck åt sin klagan och framställde
sitt betryck, att de tillbakavisade en del af de fordringar, som
ställdes på dem, att de uppmanade rådet att söka fred, att de
förbehöllo sig att blifva åter sammankallade, om någon vigtig
händelse inträffade — allt detta hade väl icke någon omedelbar
påföljd, men visar, att det allmänna tänkesättet hunnit en
vändpunkt, att den uppfattning af statsrätten, som före
1680-talet varit rådande, icke var alldeles utslocknad utan började
att åter vinna krafter; och man kan väl säga, att 1710 års
möte mera liknar en förelöpare till 1714 och 1719 än en
efterföljare till 1689 och 1693.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
