Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN VIGTIO HANDSKRIFT TILL BIRQITTALITERATUREN.
97
På den ståndpunkt, Birgittaforskningen befann sig ännu för ett
årtionde sedan, skulle fyndet af hvad sora i denna bok är inrymdt
varit egnadt att väcka den största uppmärksamhet. Bollandisten .Tac.
Bueus, S:t Birgittas senaste och bäste lefnadstecknare från katolsk
sida, hade 1856!) bevisat, att en liber attestationum måste ha funnits,
som var försvunneu. Han hade därvid åberopat sig på Vadstena
Diariets hänvisning till en sådan i fråga om Birgittas dödsår och på
de 51 artiklar därsammastädes angående hennes lif och förtjenster,
hvilka hennes dotter, S:t Katarina, 1379 fört med sig till Roma,
och som med skäl antogos utgöra en del af samma bok2). Äfven
S:t Birgittas senaste protestantiske lefnadstecknare, Fr. Hammerich,
stödjande sig på denne författare, ansåg denna källskrift förlorad3).
Den pappershandskrift i kgl. Biblioteket i Stockholm, som Warmholtz
först omtalar såsom i Antiqvitetsarchivet befintlig under märket A 14, —
hvilket den äfven i kgl. Bibi. sedan behållit — Msc: Acta et processus
canonizationis S. Birgittas de Suecia4) var då ännu ej till sitt
innehåll inom literaturen känd. Den blef det först 1876 genom Claes
Annerstedt, som i tredje bandet af Scriptores Rerum Suecicarum
tryckte innehållsförteckningen och äfven därsammastädes meddelade
utdrag ur densamma, för så vidt Sverige och svenska förhållanden
däri beröras5).
Till S:t Birgittas lefnadsteckning lemnar ej denna handskrift
något bidrag; sedan det Vita S. Birgittæ blifvit funnet och
offentliggjordt, soin har de båda biktfäderna, magistei Peder och priorn
Peder till författare, är ej heller att hoppas på fynd af ytterligare
bidrag. Detta Vita S. Birgittæ, nu tryckt i Scriptores Rerum Svecia
carum®), är hufvudkälla; alla öfriga vi ega grunda sig på detta.
Handskriften har emellertid ej ens Vita abbreviata, som •finnes äfven i
det äldsta trycket, Vadstenamunkarnes upplaga. Det var väl denna
brist i Sions klosterhandlingar, som föranledde Thomas Gascoigne,
»doctor theologiæ et cancellarius Oxoniensis», att 1452 för systrarne
i klostret öfversatta den heliga Birgittas lefverne7).
I den sista boken, den 14:de, som omfattar kolumnerna 1147—
1203, inflyter emellertid ett biografiskt material i denna handskrift:
lefvernesbeskrifningar öfver trenne till Birgittakretsen hörande
personligheter, dottern den h. Katarina, och hennes vänner,
Linköpingsbiskopen Nils Hermansson (Nicolaus Hermanni), såsom Sveriges sista
helgon S:t Nicolaus, samt Alvastra-priorn Petrus Olavi.
») Acta sanctornm för oktober IV, 368 - 369.
a) S. R. S. for 1373 och 1379 I, 100 och 101.
3) Fr. Hammerich, Den hellige Birgitta, 4: »Bogen er desværre nn gaaet
« tabt».
4) C. G. Warmholtz, Bibi. historica Hist. Sreo-Goth. IV, 43.
•) S. R. S. III ed. Cl. Annerstedt 1871-1876 218—220. XVII, ntdrag
220—240 Ex processu canonizationis Sanctæ Birgittas excerpta. Handskriften
betecknas såsom härrörande nr Vadstena klostrets arkiv: »pretiosæ reliqnite
antiqure collectionis monasterii Vadstenensis» — 240 blad.
•) S. R. S. III, 185—206.
7) Klemming, Birgittaliteraturen, 56, anför detta arbete i raden af engelska
bidrag till Birgittaliteraturen.
Hist, tidskrift 1681. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
