- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
143

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM LES ANECDOTES DE SUÈDE.

143

Gyllenstiernas försök att bryta konungens förlofning med Ulrika
Eleonora och hans plan att i stället förmäla honbm med en
engelsk prinsessa — hvilken plan likväl skulle hafva strandat,
emedan engelsmännen hade »trop de bon sens pour prêter l’Oreille
à une proposition si absurde» — men omedelbart därefter
klandras samme mans planer att vilja afstå från Sveriges tyska
provinser för att af Sverige, Danmark och Norge bilda ett enda,
skandinaviskt rike! Gyllenstiernas förmenta olyckliga inverkan
på krigsoperationerna i Skåne aflardas af Riddermarck med dé
orden, att alltihop är endast »grof tokhet och straffbar kitslighet».

Fastän författaren på Johan Gyllenstierna slösar den största
anparten af sina omilda omdömen, så äro likväl många andra
af den tidens framstående män ej heller förskonade, i synnerhet
alla de, hvilka på ett eller annat sätt medverkat till de skedda
förändringarna. Erik Lindsköld — i Les Anecdotes kallad
Linden-schildt1) — benämnes »un des- principaux Auteurs de cette
pièce». Han hade hemtat sina despotiska åsigter från Barclay’s
Argenis, hvarutur han till konungens uppbyggelse öfversatt
lämpliga delar. »Ce personnage» hade mycken äregirighet och begär
att höja sig ur »la bassesse», mèn hans mest framstående
egenskaper voro ett outsläckligt hat mot den gamla adeln och en
lika liflig åtrå att ruinera denna. Claes Fleming var också en
»personnage», som ej egde någon menniskas aktning, bröderna
Adam, Hans och Axel Wachtmeister voro öfvermodiga, djerfva
och elaka, samt öfverföllo alla olika tänkande med hugg och
slag. Om ledamöterna i stora kommissionen säges, att
ordföranden Conrad Gyllenstierna, en broder till Johan, var »chetif
& stupide» och dessutom mycket feg, i hvilka egenskaper
flertalet af adelns ledamöter liknade honom. Där suto för öfrigt
fem »miserables Bourgemaitres», en bankrutterad köpman, Lydert
ßartels, några bönder med långa skägg, vanligtvis fulla af sött
vin och ännu oftare stolta öfver att få dömma »les Grands du
Royaume». Om åklagarne yttras, att Tilas hade ingen annan
förtjenst än att »s’emporter contre les Grand», Jacob Gyllenborg,
Thegners måg, hade insupit dennes elakhet och Lovisin var af
en »mechancheté consommée». Till och med ärkebiskopen Johan
Baazius — af svenska lefnadstecknare tillerkänd ett särdeles
fromt lynne — skulle vid en båtfärd på sjön »Meles» i författarens

!) Flera i riksarkivet förvarade bref från Pufendorf till Lindsköld visa att
den förre nog kunde stafva namnet rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free